Buller

Det är sällan eller aldrig helt tyst i vår omgivning. Ljud som vi känner oss störda av och som vi helst vill slippa kallas för buller.

Vad som uppfattas som buller kan bero på typen av bullerkälla, mottagningsförhållanden och personens känslighet vilket kan variera från person till person.

När man bedömer vilka krav som ska ställas på den eller det som bullrar utgår man dock främst utifrån gällande riktvärden. Dessutom bedömer man vad som är ekonomiskt och tekniskt rimligt att åtgärda.

Vem kan göra en mätning?

Sök efter ”akustikkonsulter” på till exempel Eniro eller annan söktjänst på internet. Där hittar du företag som kan hjälpa dig att göra en mätning. Miljökontoret gör inte mätningar.

Höga ljudnivåer

På många ställen i samhället utsätts vi för höga ljudnivåer som kan vara skadliga för våra öron. Det är ofta ställen som vi frivilligt besöker som till exempel konserter (både inomhus och utomhus), diskotek, gym och biografer – Men vi vill inte att det ska resultera i hörselskador.

Hörselskador
Det kan vara gradvis försämring av hörseln såsom tinnitus, som vanligen uppkommer efter en längre tids exponering. Antingen efter en längre sammanhängande period eller efter många kortare upprepade exponeringar. Men det kan också vara akuta skador såsom direkta hörselskador.

Smärttröskeln
Det är ofta så att man själv inte kan avgöra om den höga ljudnivån är skadlig för det egna örat. Smärttröskeln ligger inte nödvändigtvis på samma ljudnivå som den nivån då örat kan ta skada. Det vill säga örat kan ta skada även om du inte upplever ljudnivån som smärtsam.

Viktigt med öronproppar
På många musikevenemang finns det öronproppar att köpa. Det är vanligt att många av dessa reducerar de högre frekvenserna mer än de lägre och därmed förvränger ljudbilden. Av den anledningen väljer många att lyssna på en konsert utan öronproppar. På diskotek, gym och biografer är det mycket ovanligt att öronproppar finns att få eller köpa.

Vem är ansvarig?
Det är alltid verksamhetsutövaren som har det yttersta ansvaret för att se till att riktvärdet för höga ljudnivåer inte överskrids. I vissa fall kan det vara oklart om det är evenemangsplatsen eller arrangören som har det yttersta ansvaret. Men normalt hålls arrangören som ansvarig. Det är inte föräldrars ansvar att se till att barn under 13 år har hörselskydd, varför arrangören kan neka dem inträde trots föräldrarnas närvaro. På diskotek, pubar och restauranger är det ägaren som har det yttersta ansvaret även om det ofta finns en discjockey som sköter musikanläggningen.

Vad kan du göra?
Upplever du att musiken är hög på ett diskotek bör du påpeka det till diskjockeyn. I de fall du är på konsert är det kanske svårt att påpeka de höga ljudnivåerna under framträdandet. Får du inget gehör från diskjockeyn eller om du upplevde att ljudvolymen på konserten var alldeles för hög kan du vända dig till miljökontoret.

Riktvärden och lagstiftning

Buller i och i anslutning till bostaden
Beroende på var man upplever sig störd av bullret används olika bedömningsgrunder och riktvärden. Riktvärden finns för buller inomhus såväl som utomhus.

Naturvårdsverkets riktvärden
Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller tillämpas när man är störd av buller utomhus. Det kan vara tillfällen när man upplever sig störd på uteplats, balkong eller inne i bostaden med öppna fönster. Bullerkällorna kan vara allt från fläktar, musik och lossning av varor till tivolin och bärbara blåsmaskiner.

Naturvårdsverket har även gett ut riktvärden för buller från byggarbetsplatser.

Riktvärdet varierar under dygnet och är:
·         dagtid 50 dBA mellan kl. 07–18

·         45 dBA kvällstid mellan kl. 18–22, söndagar och helgdagar mellan 07-18

·         40 dBA nattetid mellan kl. 22–07.

Folkhälsomyndighetens riktvärden
Är man störd av buller inne i bostaden med stängda fönster och dörrar tillämpas Folkhälsomyndighetens riktvärden för buller inomhus. Riktvärden inomhus anges för kontinuerligt buller (dBA eq), maximala ljudnivåer (dBA max) samt för kontinuerligt buller på låga frekvenser (dB).

Ekvivalent (kontinuerligt) buller från till exempel fläktar bör inte låta mer än 30 dBA inne i bostaden. Om bullret innehåller inslag av urskiljbara toner, som t.ex. från musik, skärps det ekvivalenta riktvärdet med 5 dBA. Riktvärdet för maximala ljudtoppar ligger på 45 dBA. Folkhälsomyndigheten har också angett nio (9) tersband på låga frekvenser som alla har egna riktvärden.

Alla dessa riktvärden gäller med bakgrundsnivån borträknad. Bakgrundsnivån är det omgivande buller som förekommer även om den störande bullerkällan är avstängd. Det kan vara trafik, radiatorer, sorl och prasslande löv.

Höga ljudnivåer
Folkhälsomyndigheten har utfärdat riktlinjer för höga ljudnivåer. För ekvivalenta ljudnivåer gäller 100 dBA och för maximala ljudnivåer 115 dBA. Här gäller en åldersgräns på 13 år. För evenemang dit både barn under 13 år och vuxna har tillträde gäller 97 dBA för ekvivalenta ljudnivåer och 110 dBA för maximala. Folkhälsomyndigheten framhäver också att verksamheter som särskilt riktar sig till barn bör eftersträva ljudnivåer på under 90 dBA ekvivalent.

Lagstiftning
Enligt miljöbalken ska en verksamhetsutövare ha den kunskap som krävs för att den egna verksamheten inte ska ge upphov till störningar i någon form till människor och natur. Detta gäller både buller som stör nattsömnen och höga ljudnivåer som kan skada hörseln.

Verksamhetsutövaren är också skyldig att vidta de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som kan krävas för att åtgärda eller förhindra uppkomst av störning.

Buller från grannar

Ljud från grannar kan upplevas som mycket störande och är tillsammans med trafikbuller den bullerkälla som stör flest boende i Sverige. Hög volym på TV:n, musik, stegljud, fester och skällande hundar är några exempel på sådant som ibland gör att människor känner sig störda i sina hem.

Störningar från grannar regleras bland annat i hyreslagstiftningen, bostadsrättslagstiftningen samt ordningslagen.

Ljudisolering
Är fastigheten godkänd enligt den byggnorm som gällde vid uppförande eller ombyggnation, ställs normalt inte hårdare krav i efterhand, även om kraven har ökat på byggnader som byggts senare. I de fall fastigheten inte har avsevärt sämre ljudisolering än vad som kan förväntas från en fastighet av samma ålder och uppförande – eller om inga ombyggnationer eller ominstallationer utförts under senare tid – driver miljökontoret inga ärenden med avseende på fastighetens ljudisolering.

I de fall fastigheten är nybyggd ska man vända sig till samhällsbyggnadsförvaltningens byggnadsinspektörer som är den myndighet som har tillsyn över fastigheternas konstruktion och beskaffenhet.

Vem har ansvaret?
Oavsett om man bor i bostadsrätt eller hyresrätt får man inte utsätta sina grannar för buller eller andra störningar i för hög grad. Fastighetsägaren är ansvarig för att de boende brukar bostaden på ett ”normalt” sätt och inte orsakar störningar till andra grannar.

·         Om någon klagar på störande grannar är bostadsrättsföreningen respektive fastighetsägaren skyldig att undersöka om klagomålen är befogade, dvs. avgöra om hyresgästen eller företeelsen som man klagar på är onormalt störande.

·         Om föreningen/fastighetsägaren bedömer en hyresgäst som störande ska tillsägelser ske om att störningarna måste upphöra.

·         Om störningarna fortsätter i en bostadsrätt kan föreningen säga upp innehavaren som tvingas att flytta.

·         Om störningarna fortsätter i en hyresfastighet kan fastighetsägaren säga upp hyresgästen som tvingas att flytta.

Hyresnämnden är den myndighet som slutligen prövar juridiska frågor kring störningar/uppsägningar och så vidare.

Vad kan jag själv göra?
Ta upp frågan med styrelsen i din bostadsrättsförening eller din hyresvärd om du bor i en hyresfastighet. Det är sedan deras ansvar att utreda ärendet. Om de inte tar sitt ansvar vänder du dig till hyresnämnden.

Akut hjälp
Om din fastighetsägare har en störningsjour så kontakta den. Om du behöver akut hjälp kan du kontakta Polisen på 11414 eller 112.

  1. Kontakta din granne
    Meddela först din granne, antingen muntligen eller skriftligen, att du upplever dig störd av till exempel deras tvättmaskin som går för fullt på nätterna, högmusik, skällande hund. På detta sätt ges din granne en möjlighet att åtgärda problemet i fråga.
  2. Vänd dig till din fastighetsägare
    Ta upp frågan med styrelsen i din bostadsrättsförening eller värden i din hyresfastighet. Det är sedan deras ansvar att utreda ärendet.
  3. Kontakta Miljökontoret
    Om ärendet inte utreds av din fastighetsägare kan du kontakta Miljökontoret:
    E-post: miljokontoret@flen.se
    Telefon: 0157-430000

Buller från fläktar

Det ställs höga krav på ventilation, speciellt i flerfamiljshus men också i andra typer av lokaler där kylning eller bättre luftomsättning behövs. Bra luftomsättning behövs men aggregaten som behövs till detta alstrar också buller till omgivningen. Det har medfört att många boende upplever sig störda av buller från fläktar och kylaggregat. Är du en av dem?

Vem har ansvaret?
Det är alltid den som äger och använder fläkten som har det yttersta ansvaret att boende inte störs av bullret. Den ansvarige kan bli tvungen att utreda bullret om någon närboende upplever sig bullerstörd. Det kan vara i form av bullermätningar i och/eller utanför en boendes bostad. Visar utredningarna att riktvärden överskrids kan nästa steg bli att den ansvarige tvingas vidta åtgärder för att sänka bullernivåerna. Allt på dennes bekostnad.

Vad kan jag själv göra?
Störs du av buller från fläkt eller liknande ska du i första hand prata med den verksamhet eller fastighetsägare som äger störningskällan. Då har du informerat om problemet och ger den ansvarige en chans till att åtgärda problemet. Det kan ju vara så att ägaren inte uppmärksammat att deras fläkt stör de närboende. Om du inte får något gehör för dina synpunkter efter en tid, så kan du vända dig till miljökontoret.

Börja med att försöka ta reda på vart bullret kommer ifrån. Det kan vara olika bullerkällor förutom fläktar såsom installationer, kylanläggningar, kompressorer, värmepumpar och liknande.

Kan du inte lokalisera bullerkällan kontaktar du din fastighetsägare. Fastighetsägaren att skyldig att bistå med en bostad som klarar alla normer och riktvärden för normalt boende. Denne är också skyldig att stå för utredningar av inomhusklimatet och andra olägenheter i de bostäder han/hon hyr ut. Detta gäller även bullerutredningar.

Om denna bullerutredning visar att det är en annan fastighetsägare eller verksamhetsutövare som är ansvarig för det störande ljudet kommer kraven på vidare utredningar och eventuella åtgärder att ställas mot denne.

Buller från trafiken

Buller från vägtrafik, men även i vissa fall spår-, flyg- och till och med båttrafik, orsakar höga ljudnivåer både inomhus och utomhus. Det är Trafikverket som har ansvar för spår- och flygtrafik. Har du synpunkter på buller från spår- och flygtrafik ska du vända dig till Trafikverkets kundtjänst på telefon 0771-921 921 de har öppet dygnet runt .

Buller från restauranger

Musik är ofta trevligt, men ibland är det inte lika behagligt när tonerna kommer från närliggande restauranger och evenemangsplatser. Musik innehåller nämligen ofta lågfrekventa basljud vilka kan ta sig långa sträckor genom en fastighet.

Musik är dessutom tonalt av karaktären, det vill säga enskilda toner och frekvenser kan lätt urskiljas. Både lågfrekvent ljud samt tonalt ljud uppfattas normalt som mer störande än annat buller. Därför är Folkhälsomyndighetens riktvärde i bostaden lägre för musikbuller, 25 dBA ekvivalent, jämfört med det normala riktvärdet på 30 dBA för ekvivalent ljud.

Restauranger kan också alstra andra typer av buller såsom sorl, stolsskrap, slammer från bestick och köksslammer.

Vem har ansvaret?
Verksamhetsutövaren har ansvaret för att de boende inte störs av musikbuller. Denne kan bli tvungen att utreda den egna påverkan på omgivningen. Det kan vara i form av bullermätningar i och/eller utanför en boendes bostad. Visar utredningarna att riktvärden överskrids kan nästa steg bli att verksamhetsutövaren tvingas vidta åtgärder för att sänka bullernivåerna. Allt på verksamhetens bekostnad.

Även om fastighetsägaren har ett ansvar att se till att bostaden är i ett sådant skick att den uppfyller gällande normer och standarder för boendemiljö så är det ändå verksamhetsutövaren som alstrar bullret som har det primära ansvaret för att störningarna upphör.

Vad kan jag själv göra?
Störs du av musik ska du i första hand prata med den verksamhet som spelar eller ansvarar för den störande musiken. Då har du informerat om problemet och ger den ansvarige en chans till att sänka ljudnivån/åtgärda störningen. Det kan ju vara så att verksamheten inte uppmärksammat att deras musik uppfattas som störande av närboende. Om du inte får något gehör för dina synpunkter efter en tid, så kan du vända dig till miljökontoret.

Buller från byggarbetsplatser

Normalt brukar byggarbetsplatser generera ljudnivåer som är så pass höga att de sällan klarar riktvärdena som gäller utöver kl. 07.00-19.00 (vardagar)

Eftersom byggarbetsplatser är begränsade i tiden anses dessa bullerstörningar normalt som tillfälliga vilket medför att miljökontoret i de flesta fall inte driver sådana ärenden. Innan kommuniceringar och krav på utredningar, samt svarstider passerat, har byggena oftast färdigställts eller närmat sig färdigställandet.

I de fall byggena pågår en längre tid anses det inte längre som tillfällig störning. Själva bygget måste få utföras från start till färdig byggnad. Miljökontoret har sällan synpunkter på olika arbetsmoment och vilken utrustning som används. Det vanliga är att byggentreprenören uppmanas eller föreläggs att inte påbörja bullriga moment före kl. 07.00 och att upplysa de närboende om vart de ska vända sig vid frågor samt hur länge bygget kommer att pågå.

Vem har ansvaret?
Normalt är det byggherren som har ansvaret för bygget. På större byggarbetsplatser kan det finnas flera underleverantörer och då är ansvaret inte lika tydligt.

Samhällsbyggnadsnämnden är den myndighet som främst har tillsyn över bygget. Det är den myndighet som utfärdar bygglov och har en etablerad kontakt med entreprenören.

Vad kan jag själv göra?
Kontakta byggherren och framför dina synpunkter. När det gäller byggarbetsplatser är det ofta flera grannar som störs av samma problem. Gå gärna ihop några stycken och tala om för byggherren vad ni störs av. Om du inte får något gehör för dina synpunkter efter en tid, så vänder du dig till samhällsbyggnadsförvaltningens byggnadsinspektörer. De framför klagomålen till den kvalitetsansvarige på bygget. Om detta inte medför någon förbättring vänder du dig till miljökontoret.

 

Sidansvarig: Björn Rabenius
Senast uppdaterad: 2017-02-24 08:59:20

Vi hjälper dig

Saknar du information?
Kontakta någon av oss.

Christine Broman Miljöinspektör 0157-43 02 67