Förorenade områden

Att förorenat område är mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnader där halten av något ämne är så hög att den kan orsaka en risk för människors hälsa eller för miljön. I miljöbalkens 10 kap 1 § finns att läsa om förorenad mark.

Ofta kan förorenade områden vara ett större miljöhot än de pågående miljöfarliga verksamheterna. Tillsynsmyndigheterna (Länsstyrelsen, kommunerna och generalläkaren) har ett ansvar för att driva krav på undersökningar och efterbehandling av förorenade områden. När det inte finns någon ansvarig för föroreningen kan Länsstyrelsen eller kommunen undersöka och åtgärda prioriterade områden med statliga bidrag.

Vem är ansvarig?

Om du äger eller brukar en fastighet är du skyldig att anmäla till Samhällsbyggnadsförvaltningen om du hittar en förorening. Du som bedriver eller bedrivit verksamhet eller gjort något som bidragit till föroreningen bär ansvaret för efterbehandlingen (saneringen). Om ingen sådan ansvarig går att hitta faller ansvaret på dig som är fastighetsägaren om du ägt fastigheten efter den 1 jan 1999 att sanera eventuella föroreningar. När det gäller bostadsfastighet gäller ansvaret endast om köparen känt till föroreningen.

Du som är verksamhetsutövare är ansvarig för en eventuell efterbehandling av ett område:

  • om driften pågått efter den 30 juni 1969
  • om effekterna av verksamheten alltjämt pågick vid tiden när miljöbalken trädde ikraft 1 januari 1999, och det finns behov av att sanera fastigheten för att föroreningar har orsakats av verksamheten

Miljöteknisk undersökning

För att ta reda på om ett område är förorenat och vilken efterbehandling som behöver göras krävs en miljöteknisk undersökning. Miljötekniska undersökningar sker oftast i samband med fastighetsöverlåtelser, företagsköp, rivning eller uppförande av byggnader och vid olika grävarbeten. Syftet med en sådan undersökning är att ta reda på vad och vart ifrån föroreningar kommer. Exempel på uppgifter som vanligtvis ingår är om och vilka slags verksamheter som funnits på fastigheten, vilka kemikalier och avfall som har hanterats, hur grundvattenförhållandena ser ut och om det finns naturområden och vattenskyddsområden i närheten.

Den miljötekniska undersökningen ska omfatta områdets geologiska och hydrogeologiska egenskaper och tänkbara föroreningars kemiska och fysikaliska egenskaper. En provtagningsplan upprättas innan en översiktlig miljöteknisk undersökning görs på plats. Provtagningsplanen utgår antingen från verksamhetens processer och var eventuella föroreningar kan finnas eller genom slumpmässiga prover i hela eller delar av det förorenade området. Läs mer om att utreda och efterbehandla förorenade områden på Naturvårdsverkets hemsida som du hittar till höger.

Anmälningsplikt

Den som upptäcker en förorening har skyldighet att direkt anmäla det till miljökontoret. Om detta står att läsa i miljöbalkens upplysningsskyldighet (10 kap 9 §). Upptäcks föroreningen tidigt kan den ofta begränsas, liksom omfattningen och kostnaderna för åtgärden. Att dröja med en utredning är många gånger ekonomiskt ofördelaktigt. Föroreningen kan spridas ännu mer vilket ökar både kostnader och risker för miljön och människors hälsa.

När det står klart att området ska saneras och en ansvarig för saneringen går att hitta, ska en anmälan om efterbehandling lämnas till Samhällsbyggnadsförvaltningen enligt 28 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. En anmälan om sanering eller avhjälpandeåtgärd ska lämnas i god tid, minst sex veckor innan arbetet med att åtgärda föroreningen börjar. En sådan anmälan ska även göras innan andra åtgärder görs som kan riskera att sprida föroreningen. Anmälningsplikt gäller även om området tidigare ansetts förorenat. Läs mer under länken till vänster om vad en anmälan ska innehålla.

Sidansvarig: Peter Israelsson
Senast uppdaterad: 2017-02-24 10:44:28

Vi hjälper dig

Saknar du information?
Kontakta någon av oss.

Daniel Jansson Miljöinspektör 0157-43 03 27