Bild från förr - ca 40-tal - Norra järnvägsgatan

Kommunala arkiv

Kommunerna bildas – 1863.
De borgerliga och icke-kyrkliga kommunerna bildades 1863 när ett områdes gemensamma angelägenheter av världslig natur skiljdes ut från den kyrkliga administrationen. Den geografiska indelningen följde den tidigare sockenindelningen och de administrativa enheterna som bildades kallades för landskommuner.

Långt tidigare fanns en civil och icke-kyrklig administration i Malmköping. Redan 1785 utnämndes Malmköping till en av Sveriges första friköpingar, en ort med handelsrättigheter men utan städernas skråtvång. Efter kommunreformen 1862 blev Malmköping till en köpingskommun.

Skolan var dock något som kyrkan fortsatte behålla styret över fram till 1930-talet, när stat och kommun formellt tog över hela ansvaret för skolan. Betyg, dagböcker och annat som berörde den dagliga verksamheten i skolorna finns dock bevarat i kommunens arkiv från 1800-talet och framåt, medan skolstyrelsens protokoll och andra mer formella handlingar finns bevarade i respektive församlings kyrkoarkiv.

Två tätorter blev municipalsamhällen i början av 1900-talet; Flen 1901 och Sparreholm 1918. Municipalsamhälle innebar att tätorten hade eget styre, men var samtidigt underställda den omgivande landskommunen. I municipalsamhällen och köpingar gällde även en eller flera stadsstadgor, som brandstadgan, ordningsstadgan, byggnadsstadgan och hälsovårdstadgdgan. Bland arkiven som finns bevarade från Flens municipalsamhälle och Malmköpings köping finns därför både hälsovårds- och byggnadsnämnder, nämnder som annars blir vanliga först efter kommunreformen 1951.

Båda municipalsamhällen upphörde i samband med bildandet av Flens stad och storkommunsreformen 1951.

Storkommunerna – reform 1951

De flesta landskommuner var mycket små administrativa enheter och i samband med att kommunens skyldigheter blev mer omfattande uppkom det ett behov av större administrativa enheter. Flera av landskommunerna slogs ihop till större enheter och resultatet blev två nya storkommuner; Bettna och Sparreholm. Flens stad införlivade Flens landskommun och Malmköpings köpingskommun, samt Dunkers och Lilla Malmas landskommuner. Den enda landskommun som fick behålla sin geografiska omfattning var Mellösa. Sparreholms storkommun upphörde redan 1964 och införlivades med Flens stad.

Redan innan kommunreformen kan man se att de små landskommunerna har börjat samarbeta i flera frågor och det finns flera arkiv bevarade från dessa samarbeten kring exempelvis brandförsvar, hemhjälp, fattigvård, polis och bibliotek.

Husby – Oppunda och Vrena landskommuner blev en del av Bettna storkommun efter reformen 1952, men fördes över till Nyköpings kommun vid den efterkommande kommunreformen 1971.

Vid den senaste kommunreformen skapades 1971 det som idag är Flens kommun.

Den kommunala förvaltningen

Trots det kommunala självstyret har en stor del av den kommunala förvaltningen med nämnder och styrelser varit lagstadgad. Till att börja med var endast kommunalnämnd och -stämma obligatoriska, men under 1900-talet tillkommer krav på fattigvårdsstyrelse, barnavårdsnämnd, hälsovårdsnämnd, byggnadsnämnd etc. Idag är den kommunala förvaltningsorganistionen friare, men det finns fortfarande krav på att varje kommun ska ha kommunstyrelse och -fullmäktige.

På Eskilstuna stadsarkivs hemsida finns det en utmärkt genomgång av olika nämnder, styrelser och andra kommunala organ som funnits genom tiderna. Eftersom den kommunala strukturen har varit så likartad är informationen applicerbara även på Flens kommun och dess föregångare. För den som är intresserad av historia och hur den kommunala förvaltningen utvecklats över tid och vilka uppgifter den haft är det en guldgruva.

Eskilstuna stadsarkiv

Vi hjälper dig

Saknar du information?
Kontakta någon av oss.

Ria Larsson Arkivarie 0157 - 43 00 34