Djur

På denna sida hittar du information om vilka regler som gäller kring husdjur, tamboskap samt vilda djur. Du hittar även uppgifter om hur du ansöker om djurhållning och hur du kan skydda din tomt mot vilda djur som orsakar skador.

Bild på får i en hage

Djur som kräver tillstånd

Vissa djurslag inom detaljplanelagt område kräver tillstånd av Samhällsbyggnadsnämnden:

  • nötkreatur
  • häst
  • get
  • får
  • svin
  • pälsdjur
  • fjäderfä som inte är sällskapsdjur
  • ormar.

Vid en tillståndsprövning tas stor hänsyn till att djurhållningen inte ska orsaka störningar och besvär för grannar. Innan tillstånd ges behöver grannarna därför höras. För prövningen tas en avgift ut enligt kommunens taxa.

Det finns djurskyddsföreskrifter om hur djuren ska skötas och förvaras, dessa hittar du hos Jordbruksverket. Länsstyrelsen är ansvarig myndighet i frågor som rör djur som behandlas illa och när det gäller tillstånd enligt djurskyddslagen.

Katt

Det är viktigt att du sköter din katt och håller den under uppsyn för att undvika klagomål från grannar. Se också till att din katt inte uträttar sina behov i lekparker och sandlådor där barn leker.

Störs du av katter där du bor, kontakta först och främst ägaren till katten. Om problemen fortsätter, kontakta din fastighetsägare eller din bostadsrättsförening. Föreningens stadgar eller regelverket som gäller för boende i hyresfastigheten redogör oftast skyldigheter för djurägare. Misstänker du att katten utsätts för vanvård och lidande ska du kontakta Länsstyrelsens djurskyddsinspektörer.

Hund

På offentliga platser i Flens kommun, inklusive kommunens motionsspår, ska hundar vara i koppel. Det gäller även inom Orrestaö och Malmköpings camping. Under tiden den 1 mars-20 augusti får inte hundar att springa lösa i skog och mark där det finns vilt. Hundar får inte vistas på kommunens allmänna badplatser. Det gäller alla bad som inte har särskilt anvisat hundbad.

Som hundägare ska du alltid plocka upp bajs efter din hund längs gator och parkvägar, vilket gäller alla offentliga platser. Det är även viktigt att dina grannar inte störs av långvarigt skällande. Misstänker du att en hund är utsatt för vanvård, ska du kontakta Länsstyrelsens djurskyddsinspektörer.

Samhällsbyggnadsförvaltningens uppdrag är bland annat att utreda, med miljöbalken som stöd, om djurhållningen kan skapa olägenhet för människors hälsa.

Om du störs av exempelvis hundskall ska du kontakta hundägaren. Om störningen kvarstår efter kontakt med hundägaren kan du lämna in ett klagomål till Samhällsbyggnadsförvaltningens Bygg- och miljöavdelning. Det görs enklast genom Bygg- och miljöavdelningens klagomålsblankett. Det är bra om du för en störningsdagbok där det framgår på vilket sätt, hur ofta och under hur lång tid du störs av djuret.

I jaktlagen (SFS 1987:259) anges att allt vilt är fredat. För fredat vilt gäller fredningen även deras ägg och bon. Det innebär att vilt endast får jagas – det vill säga fångas eller dödas – om det tillåts enligt jaktlagstiftningen.

Alla sorters ormar är fridlysta i Sverige. Det innebär att det är förbjudet att döda, skada eller fånga ormar och deras ägg och ungar. Undantaget är om du hittar en huggorm på din tomt. Då får du fånga in och flytta den. Om du fångar en huggorm bör du flytta den till något lämpligt ställe minst ett par kilometer bort.

Kommunen får varje år in klagomål gällande störande fåglar och andra vilda djur. En fågelkoloni eller andra vilda djur utgör inte en olägenhet enbart för att den låter. Kommunen driver ingen skyddsjakt på fågelflockar som rör sig i stad eller bostadsområden. Erfarenheter från andra kommuner visar att skyddsjakt inte har någon långsiktig effekt.

Vilda djur som t.ex. rådjur och vildsvin kan orsaka problem när de rör sig i bostadsområden och trädgårdar runt om i kommunen. Det är fastighetsägarens ansvar att skydda sin trädgård mot vilda djur.

Om du besväras av rådjur eller älgar rekommenderas att du planterar vissa typer av växter i trädgården som rådjuren inte tycker om att äta. Det finns också medel och lukter för att hålla dem borta . Tänk på att ta hand om fallfrukt som kan locka dit djuren. Du kan också skydda odlingar med innätning, högt plank eller elnät.

Att vildsvin i sitt födosök tar sig in på tomtmark är vanligt förekommande. Vildsvinens bökande ger ofta upphov till stora skador på gräsmattor och grönsaksland. I första hand kan man försöka störa vildsvinen så att de väljer att undvika tomtmarken. Det säkraste sättet är hindra grisarnas framfart är att hägna in tomten med elstängsel då vildsvinen är mycket känsliga för el.

Det är svårt att skjuta av vildsvin i tätbebyggda områden och oftast verkningslöst då det endast är ytterst tillfälligt avhållande. Djuren kan upplevas som skrämmande men är skygga. De tillfällen de inte går undan för människor är om vinden ligger så att de inte får vittring av människan. Eftersom vildsvin ser mycket dåligt uppmärksammar de inte människor eller andra djur på avstånd med hjälp av synen. Istället förlitar de sig i första hand på sitt luktsinne.

Fem tips från jägare och Länsstyrelsen om hur du kan hålla vildsvinen borta från din tomt

  • Placera fågelbord eller mat högt upp. Gärna långt ifrån fastigheter eller bruksytor. Detta gäller också kompostutrymmen.
  • Använd kompostkärl med bra förslutning/lock före öppen kompost.
  • Rensa upp fallfrukt.
  • Skräm vildsvinen, helst innan de vant sig vid din närvaro.
  • Sätt upp ett stängsel, gärna ett elstängsel, men ett vanligt villastängsel funkar också bra. Det går även att sätta upp ett vitt snöre 20 till 25 cm ovanför markytan vilket lurar vildsvinen att tro det är ett stängsel.

Kajor och duvor förekommer i stora mängder i delar av kommunen och de kan föra med sig problem som oväsen och fågelspillning. Det kan finnas en oro bland allmänheten att fåglar ska sprida olika typer av smittor men det är liten risk att människor smittas av fåglar. Det är bra att känna till att de kan bära på campylobacter, salmonella och papegojsjuka. Att hålla god handhygien är extra viktigt att tänka på när man gör rent efter fåglar eller om man flyttar döda fåglar.

Det är fastighetsägaren som har ansvar för att det är rent på taken, hängrännor, trottoarer, gator och trädgårdar samt andra ytor som smutsas ned.

Om man matar fåglar på fel sätt drar det till sig råttor, möss och större fåglar. Särskilt duvor och kajor ställer till problem i tätorten när de blir för många. De smutsar ner balkonger och gårdar och många irriteras av deras läten på kvällar och nätter.

  • Fåglar lever där de har tillgång till föda. Var därför noga med avfallshanteringen
  • All matning av småfåglar bör undvikas från balkonger och i närheten av huset.
  • Sätt upp nät för nischer i hus eller montera så kallade trådpiggar på ställen där fåglarna gärna sitter.
  • Skrämselmetoder med ljus, ljud och rörelser kan användas avskräckande.

För att undvika risk för spridning av smittsamma sjukdomar måste döda djur tas om hand på ett säkert sätt. Du får gräva ned döda sällskapsdjur och häst på egen mark, men detta kräver att du följer kommunens anvisningar. Observera dock att det alltid finns en skyldighet att kontakta veterinär vid misstanke om allvarlig smittsam sjukdom. Om döda djur ska grävas ner i samband med utbrott av allvarlig smittsam sjukdom kan det krävas särskilda åtgärder. Denna information omfattar inte sådana händelser.

Sällskapsdjur

Döda sällskapsdjur får begravas på egen mark om det kan ske utan risk för smittspridning. Som sällskapsdjur räknas till exempel katt, hund, minigris och dvärgget, men inte häst. Små sällskapsdjur, som marsvin eller mindre kan lämnas med hushållssoporna som brännbart restavfall i en försluten plastpåse.

Häst

Begravning av självdöd eller avlivad häst är en miljöfråga då nedgrävningen kan medföra risker för vatten, luft, jord, växter eller djur eller leda till luktolägenhet. Nedan anvisningar måste följas vid nedgrävning.

Anvisningar vid nedgrävning av död häst eller sällskapsdjur:

  • Nedgrävningen ska ske så fort som möjligt, men om det döda djuret måste förvaras innan nedgrävning så ska det göras så att det inte är åtkomligt för vilda djur eller på annat sätt kan utgöra en smittrisk.
  • Avståndet från nedgrävningsplatsen till närmaste hus, dricksvattenbrunn eller annan dricksvattentäkt ska vara minst 100 meter men helst 200 meter.
  • Avstånd till vattenförande dike, sjö eller vattendrag ska vara mer än 50 meter.
  • Avståndet från botten av graven till högsta grundvattenyta under året ska vara minst 1 meter.
  • Nedgrävning får inte ske inom skyddsområde för dricksvattentäkt eller där det finns fornlämning.
  • Nedgrävningen ska vara på ett sådant djup att vilda djur hindras från att gräva upp det döda djuret. Djuret behöver täckas med minst ett 1,5 meter tjockt jordlager.
  • Djupet kan behöva vara större om det finns rovdjur eller vildsvin i området.
  • Efter nedgrävningen måste de arbetsredskap och de delar av fordon och behållare som kommit i direkt eller indirekt kontakt med det döda djuret noggrant rengöras och desinficeras.

Den som är ansvarig för nedgrävningen ska föra register över:

  • Mängd och slag av djur som grävts ned
  • Datum och plats för nedgrävningen.
  • Uppgifterna i registret ska sparas i minst två år.

Kremering

Du kan också låta kremera ditt djur. Jordbruksverket har en lista över godkända förbränningsanläggningar på sin hemsida.

Lantbruksdjur

Döda lantbruksdjur som till exempel nötkreatur, får och gris ska skickas till en godkänd och registrerad anläggning för förbränning. De får inte grävas ner i marken eftersom de kan sprida smitta och förorena grundvattnet. Det gäller även slaktavfall och andra delar av det döda djuret.

Kontaktuppgifter

24 februari 2024