Detaljplanering

Här kan du läsa mer om hur kommunen planerar användningen av mark- och vattenområden samt bebyggelse. Här hittar du gällande och pågående detaljplaner.

Hur tas en detaljplan fram?

I processen att ta fram en detaljplan bedöms lämpligheten för ändamålet utifrån beskaffenhet, läge och behov. När kommunen tar fram en detaljplan görs det i enlighet med plan- och bygglagen i syfte att säkra insyn för berörda, få fram ett bra beslutsunderlag som möjligt och att förankra förslaget.

Det är bara kommunen som kan besluta om att ta fram detaljplaner. Plan- och bygglagen reglerar vad planer ska och får innehålla, och hur processen med att ta fram planer går till. Detaljplanen medför i princip en rätt att bygga i enlighet med planen under en särskild angiven genomförandetid, som är minst 5 och högst 15 år.

Vid större exploateringar krävs alltid att en detaljplan upprättas, men det kan även behövas när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Då är det alltid förhållandena i närområdet som avgör om detaljplan behövs eller inte.

Detaljplanen reglerar vissa rättigheter och skyldigheter och är juridiskt bindande vid lovgivning, till exempel bygglov. Den bedömning som görs i en detaljplan ger ramarna för prövningen av framtida bygglovsärenden. Därmed blir lovhanteringen enklare.

Tips

  • Ta reda på vad det finns för planbestämmelser för din fastighet genom vårt kartprogram.
  • Gå på samrådsmöten för nya planer som berör dig.
  • Lämna synpunkter på pågående planer. Du kanske vet något som inte vi känner till!
  • Hör av dig om du vill ha hjälp att förstå en detaljplan.

Den som planerar att vidta en åtgärd som förutsätter att en detaljplan antas, ändras eller upphävs har rätt att få veta om kommunen har för avsikt att börja ett sådant planarbete.

Ett planbesked kan vara positivt eller negativt. Det är ett kommunalt beslut som inte är bindande och inte kan överklagas. Beslutet ska inte heller uppfattas som ett slutligt ställningstagande från kommunens sida.

Inom fyra månader ska kommunen lämna besked om de godkänner att planarbetet får starta.

Redan i planbeskedet är det möjligt att få veta vilket planeringsunderlag som kan krävas i kommande planarbete. Den sökande kan då välja att redan innan planarbetet påbörjas ta fram visst planeringsunderlag i form av utredningar och analyser. Syftet är att möjliggöra för en snabbare planprocess. Önskar man ta reda på det och också ges ett yttrande från Länsstyrelsen rörande samma planeringsunderlag behöver det anges i ansökan om planbesked.

Planeringsunderlag till detaljplan

Redan i planbeskedet är det möjligt att få veta vilket planeringsunderlag som kommunen bedömer kan komma att krävas i planarbetet.

Framtagande av underlag innan planarbete påbörjas

Plan- och bygglagen ger möjlighet till den som vill att ta fram visst planeringsunderlag redan innan planarbetet kan påbörjas. Syftet är att möjliggöra en snabbare planprocess. Genom att ta fram underlag som tydliggör planeringsförutsättningar kan tiden för planeringsprocessen göras kortare.

För att kunna ta fram underlag i form av utredningar och analyser krävs att man vet vilket underlag som kan komma att krävas i kommande planarbete. För att kommunen ska bistå med bedömning av planeringsunderlag krävs att detta anges redan i ansökan.

Det finns möjlighet att också begära yttrande från Länsstyrelsen angående detta. Länsstyrelsen företräder och samordnar statens intressen och har tillsyn över kommunernas arbete med detaljplaner vilket betyder att dom under planarbetet ger råd och underlag till kommunens planering. Önskas denna möjlighet behöver det också framgå av ansökan.

Om det anges så i ansökan kommer kommunen i beslutet om planbesked informera om vilket planeringsunderlag som kan komma att krävas i ett planarbete. I beslutet anges också vilket underlag som bedöms kunna tas fram innan planarbetet påbörjas och vilka underlag som bäst tas fram senare.

Innan ett planeringsunderlag tas fram kan kommunen bistå så att underlagen som tas fram har rätt avgränsning och kvalitét. Inkommande underlag kommer att granskas först i samband med att planarbetet startar.

Planeringsförutsättningar

Det kan vara svårt att med säkerhet bedöma vilket underlag som kan behövas i ett kommande planarbete innan planprocessen har påbörjats. Vid handläggning av planbeskedet kommer vi platsens förutsättningar att studeras och ev. underlag såsom skisser som inkommer tillsammans ansökan granskas för att göra en inledande bedömning av behovet av planeringsunderlag.

Exempel på underlag som kan vara lämpliga att ta fram i tidigt skede kan vara geotekniska- och markmiljötekniska utredningar, arkeologi eller inventeringar av olika slag.

Planeringsunderlagen kommer behöva utvecklas under planarbetet i när planförslaget utvecklas i samband med att planprocessen fortskrider. Behov av ytterligare utredningar kan också framkomma under processen.

Yttrande från Länsstyrelsen

Har kommunen i beslutet medgivit att yttrande inhämtas från Länsstyrelsen behöver protokollet från kommunens beslut om att inleda planarbete bifogas i kontakt med Länsstyrelsen. Därtill behöver en karta bifogas över planområdets geografiska område. Begäran om yttrande skickas till sodermanland@lansstyrelsen.se. Länsstyrelsen har minst 3 veckors handläggningstid för att inkomma med yttrande i ärendet.

Planprocessen

Processen för att ta fram detaljplaner styrs av plan- och bygglagen. Samma process gäller för framtagande av ny detaljplan som vid ändring eller upphävande av en befintlig detaljplan. Arbetet med en detaljplan är en lång process med flera olika skeden.

Kommunens plan- och exploateringsavdelning arbetar fram förslag till detaljplan på uppdrag av kommunstyrelsen. Planprocessen är demokratisk och alla berörda ska garanteras insyn och inflytande i planen. Enligt plan- och bygglagen kan man ta fram förslag till detaljplaner genom två olika förfaranden; standard- eller utökat förfarande.

Standardförfarande kan tillämpas om förslaget är förenligt med översiktsplanen, inte är av allmänt intresse eller i övrigt av stor betydelse. Den får inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Utökat förfarande ska tillämpas om förslaget inte är förenligt med översiktsplanen, är av betydande intresse för allmänheten, i övrigt av stor betydelse eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Planbesked

Enligt plan- och bygglagen finns möjlighet att ansöka om planbesked. Kommunen ska inom fyra månader lämna besked om aktuellt område kan planläggas eller inte. Vid positivt besked får du en preliminär tidplan för processen. En avgift tas ut för planbeskedet oavsett om beslutet är positivt eller negativt.

Planprogram

Programmet är frivilligt och kommunen avgör om det behövs eller inte. Vid komplicerade detaljplaner kan ett program upprättas för att underlätta planarbetet. I programmet anges förutsättningar, utgångspunkter, mål och kommunens vilja med planen. I programskedet får de som är berörda av planen möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta. Det innebär att kommunen tidigt kan få igång en dialog med berörda.

Samråd

Samråd ska hållas med olika intressenter såväl vid upprättandet av ny detaljplan, ändring av gällande detaljplan och vid upphävande av detaljplaner. Samrådet ger tillfälle för kommunen att få tillgång till kunskap och synpunkter samt ger berörda intressenter möjlighet till insyn och påverkan. Ett förslag till detaljplan skickas ut till berörda sakägare, sammanslutningar och myndigheter med väsentligt intresse. Handlingarna ställs också ut i stadshuset samt digitalt på kommunens hemsida för allmänheten. När samrådet berör många personer hålls ofta offentliga möten.

Granskning

Planförslaget bearbetas utifrån de synpunkter som kommit in under samrådstiden. Förslaget skickas sedan ut till berörda för granskning och läggs ut på kommunens hemsida under två eller tre veckor (beroende på förfarande). De som har haft synpunkter under samrådet får också del av handlingarna under granskningstiden. Granskningen är i princip en redovisning av vilka synpunkter som kommit in och vilka kommunen har kunnat tillgodose. Samtidigt kan de som fortfarande har synpunkter på planförslaget lämna skriftliga synpunkter till kommunen.

Antagandet

Kommunen ska under planprocessen ha gjort de undersökningar, utredningar som behövs samt tagit ställning till de synpunkter som inkommit och utifrån detta bedöma om planen ska antas. Den som tidigare lämnat skriftliga synpunkter som inte tillgodosetts under granskningstiden har rätt att överklaga beslut om antagande. Överklagan skall ske inom tre veckor från den dag beslutet anslagits på kommunens digitala anslagstavla.

Detaljplaner antas sedan den 1 januari 2019 av kommunstyrelsen i Flens kommun.

Laga kraft

Beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft när tiden för överklagan gått ut (tre veckor efter antagande) och planen inte överklagats. Detaljplanen får genomföras först efter att beslutet om antagande vunnit laga kraft. Till exempel kan inte bygglov ges innan detaljplanen vunnit laga kraft.

En detaljplan har en genomförandetid mellan 5 och 15 år. Genomförandetiden börjar normalt den dagen planen vinner laga kraft. Under denna tid finns en garanterad rätt att bygga enligt planen. Efter att genomförandetiden löpt ut fortsätter planen att gälla men kan ersättas, ändras eller upphävas.

Kontaktuppgifter

18 juli 2024