Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när grundämnet radium sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna fastnar på damm och små partiklar som vi andas in och kommer på så sätt ner i luftrör och lungor. Där kan de på sikt orsaka lungcancer. Denna form av lungcancer drabbar cirka 500 personer i Sverige varje år.
Referensvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m3. Är halten över 200 Bq/m3 bedöms den utgöra en olägenhet för människors hälsa.
Radon i bostäder kan komma ifrån marken under och runt om huset, från byggnadsmaterial eller det vatten som används i hushållet. Marken är den vanligaste radonkällan, den luft som finns i jorden har alltid en hög radonhalt. Radonhaltig jordluft kan sugas in i ditt hus när lufttrycket är lägre inomhus än utomhus. Särskilt om marken är luftgenomsläpplig och husets grund är otät.
Även stenbaserade byggnadsmaterial som exempelvis betong, tegel och lättbetong avger radon. Blå lättbetong som är baserad på alunskiffer, kan ge en radonhalt i inomhusluften runt 1000 Bq/m3. Blå lättbetong tillverkades mellan 1929 och 1975.
Höga radonhalter är ovanligt i kommunalt hushållsvatten. Flens kommunala kranvatten innehåller nästan inget radon alls. Du som har en egen brunn bör göra en egen radonmätning av hushållsvattnet.
Det är fastighetsägaren som ansvarar för att radonhalten hålls så låg som det är rimligt och möjligt, det är enligt strålskyddslagen. I bostadsrättsföreningar så är det bostadsrättsföreningens styrelse som har ansvaret för att radonhalten mäts och åtgärder vidtas om mätningen visar höga halter. Bygg- och miljöavdelningen bedriver miljö- och hälsoskyddstillsyn och kontrollerar radonhalten i skolor, förskolor och flerbostadshus.
För att veta vilka radonhalter som finns i en bostad eller lokal behöver man mäta. Mätning ska göras om det gått mer än 10 å sedan den senaste mätningen eller om det har gjorts förändringar i byggnaden som kan påverka radonhalten.
När det är dags att mäta radon så väljer fastighetsägaren ut vilka bostäder som ska mätas enligt en bestämd urvalsmetod. Om mätningen ska göras i din bostad är det viktigt att du följer instruktionerna från fastighetsägaren och informationen som kommer med mätdosorna. Det är också viktigt att du håller ventilationsdonen i din bostad öppna.
Om du vill mäta radon så ska du kontakta ett ackrediterat mätlaboratorium för att beställa mätdosor. Mätlaboratoriet ger dig råd om hur mätningen ska göras.
Mer information om ackrediterade laboratorier finns på Swedac.
Anlita en konsult som är specialiserad på radon för att undersöka vad som orsakar de förhöjda radonhalterna och föreslå åtgärder.
På Svensk Radonförenings hemsida finns en lista över konsulter som genomfört Strålsäkerhetsmyndighetens teoretiska utbildning om radonåtgärder.