För att undvika risk för spridning av smittsamma sjukdomar måste döda djur tas om hand på ett säkert sätt.
Från och med den 1 februari 2015 behövs inte längre något tillstånd från Länsstyrelsen för nedgrävning av död häst på egen mark, men precis som tidigare gäller kravet på att du måste följa kommunens anvisningar. Du får även gräva ned döda sällskapsdjur på egen mark, om du följer kommunens anvisningar. Detta gäller även minigris och dvärgget.
Observera dock att det alltid finns en skyldighet att kontakta veterinär vid misstanke om allvarlig smittsam sjukdom. Om döda djur ska grävas ner i samband med utbrott av allvarlig smittsam sjukdom kan det krävas särskilda åtgärder. Denna information omfattar inte sådana händelser.
Nedgrävningen ska ske så fort som möjligt, men om det döda djuret måste förvaras innan nedgrävning så ska det göras så att det inte är åtkomligt för vilda djur eller på annat sätt kan utgöra en smittrisk.
Detta gäller vid nedgrävning av död häst eller sällskapsdjur:
Avståndet från nedgrävningsplatsen till närmaste dricksvattenbrunn eller annan dricksvattentäkt ska vara minst 100 meter.
Avstånd till vattenförande dike eller vattendrag ska vara mer än 50 m.
Avståndet från botten av graven till högsta grundvattenyta under året ska vara minst en meter.
Marken ska helst bestå av lera.
Nedgrävningen ska vara på ett sådant djup att vilda djur hindras från att gräva upp det döda djuret – minst 1,5 meter. Vet du att det finns problem med rovdjur eller vildsvin i området kan det krävas större djup och det kan t.o.m. vara så att man måste vidta andra åtgärder för att försvåra för vilda djur att komma åt materialet. Ett sätt kan vara att lägga ner stenar i gropen. För att undvika problem med efterföljande sanering av nedgrävningsplatsen bör jorden grävas upp och läggas på ena sidan av graven så att det lätt går att tippa ner det döda djuret utan att förorena den jord som sedan ska användas för täckning.
Strö en säck med kalk över djuret innan övertäckning.
Nedgrävning får inte ske inom skyddsområde för dricksvattentäkt eller vid fornlämning.
Efter nedgrävningen måste de arbetsredskap och de delar av fordon och behållare som kommit i direkt eller indirekt kontakt med det döda djuret noggrant rengöras och desinficeras.
Vid nedgrävning ska du som ansvarar för nedgrävningen föra register över:
mängd och art av djur som grävts ned, samt
datum och plats för nedgrävningen.
Uppgifterna i registret ska sparas i minst två år.
Hästpass
När en häst avlivas, slaktas eller dör på annat sätt ska hästpasset ogiltigförklaras och makuleras. Om hästen slaktas på ett slakteri sköts hanteringen vanligen av slakteriet, som kontaktar den avelsorganisation som utfärdat passet och skickar passet eller ett intyg om slakten till dem. Om du däremot väljer att avliva hästen på gården ska du skicka passet till den organisation som utfärdat det. Avelsorganisationen ska makulera passet och registrera avlivningen i sin databas. Om du inte känner till var hästpasset utfärdats ska du skicka det till:
Jordbruksverket, Enheten för häst, fjäderfä och vilt, 551 82 Jönköping.
Kremering – alternativ till nedgrävning
Du kan också låta kremera ditt djur. Jordbruksverket har en lista över godkända förbränningsanläggningar på sin hemsida. Se länk till höger för att komma till listan.