Hoppa till huvudinnehåll
Lupiner

Invasiva arter

Invasiva arter räknas som ett av de absolut största hoten mot den biologiska mångfalden i Sverige. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa.

Några av de invasiva arterna som ställer till med problem är jätteloka, lupin och parkslide. Dessa återfinns också i Flens kommun. Har du sett växtplatser för någon av dessa arter, rapportera dina fynd i SLUs artdatabank.

Artfakta/invasiva arter

Jätteloka

Jättelokan är en växt som ska bekämpas eftersom den är giftig, sprids lätt och hotar att slå ut andra växter. Dessutom innehåller jättelokans växtsaft ämnen (furokumariner) som i kombination med solljus ger brännskadeliknande skador på huden. Kraftig hudirritation, rodnad och blåsor är symtom som uppstår. De kan bli både stora och smärtsamma. Hudskadorna kan visa sig först efter en till två dagar och vara kvar i flera veckor.

Om du fått växtsaft på dig, tvätta med tvål och vatten och skydda huden mot solljus i cirka en vecka. Även om du inte har fått några symptom bör inte huden utsättas för solljus en tid efter att du fått växtsaft på dig.

Om du bekämpar jätteloka är det viktigt att skydda hud och ögon eftersom växtsaften kan stänka eller flyta från snittytorna där växten skärs av.

Jätteloka

Jätteloka

Lupin

Lupinen är vacker att titta på men förrädisk, den utgör ett stort hot mot den känsliga ängsfloran. Det går att bekämpa växten på flera olika sätt.

  • Slå av dem, flera gånger under året, under några års tid – då försvinner de.
  • Gräv/dra upp hela plantor med rot. Eller ta ett spett och bänd upp plantan. Kasta allt som brännbart avfall.
  • Vid grävarbeten av olika slag – var uppmärksam så det inte blir lupinspridningsområde.
  • Plocka stora buketter, sätt de gärna i vas och njut av färgprakten om du vill, men kom ihåg att slänga dem som brännbart avfall. Då sprids inte fröerna på växtplatsen eller i någon kompost.

Lupiner

Lupiner

Parkslide

Parkslide kallas även falsk bambu och växer otroligt snabbt, den kan växa ett par decimeter per dygn. Där den etablerat sig bildas efter några år stora täta snår och rötterna går djupt ner i marken. Kapar man av plantorna skickar den ut rotskott långt från ursprunglig växtplats.

Det kan vara möjligt att bekämpa den med regelbunden slåtter medan den är liten/nyetablerad men då ska det ske var och varannan dag under hela växtsäsongen och under flera år. När man kapar av den fortsätter den komma upp flera meter från ursprungliga växtplatsen i många år.

Stora täta bestånd måste bekämpas med kombinerade metoder under lång tid. Hantera växtavfallet som brännbart och transportera i säck. En liten stjälkbit kan slå rot och börja växa.

Parkslide

Parkslide

På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa om vilka invasiva arter som är av särskild betydelse i Sverige.

Naturvårdsverket

Förbjudet att sprida invasiva arter

De invasiva arter som är listade i EU-förordningen får inte importeras, säljas, odlas, födas upp, transporteras, användas, bytas, släppas ut och hållas levande.

Fastighetsägarens ansvar

Den som äger en fastighet har ett eget ansvar att vidta åtgärder om det finns EU-listade invasiva arter vid den egna fastigheten. Landlevande ryggradsdjur och vattensköldpaddor är undantagna. Ansvaret gäller för alla som äger fastigheter, det vill säga;

  • Privatpersoner
  • Kommunala och statliga fastighetsägare
  • Bolag som äger fastigheter
Sidansvarig: Björn Rabenius
Senast uppdaterad: 2020-07-20 09:56:29