Under arbetet med en ny detaljplan produceras ofta ett stort antal dokument. För flera av dem är innebörden fastställd i plan- och bygglagen. Andra används utifrån vad som bedöms beskriva detaljplanen och dess konsekvenser på bästa sätt.
Plankarta
En plankarta med bestämmelser är det juridiskt bindande dokument som en kommun antar för att reglera användningen av mark- och vattenområden. Plankartan omfattar det område inom vilken detaljplanens bestämmelser gäller och visar vilka byggrätter kommunen medgivit i sitt antagandebeslut.
Planbeskrivning
Planbeskrivningen redovisar förutsättningar och syften bakom detaljplanen och är till för att underlätta förståelsen av den färdiga plankartan. Bakgrunden till olika avvägningar som gjorts i arbetet med planen skall också framgå. Planbeskrivningen skall även redovisa det praktiska åtgärder som måste genomföras för att planen ska kunna förverkligas, dit hör ekonomiska, tekniska, organisatoriska och fastighetsrättsliga frågor.
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
En MKB föregås alltid av en behovsbedömning där kommunen avgör om planen innebär en betydande miljöpåverkan eller inte. Är så fallet skall en MKB upprättas. I MKB framgår ifall en föreslagen åtgärd innebär betydande påverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön eller på allmänna intressen. Konsekvenserna av förslaget jämförs med ett så kallat nollalternativ, det vill säga att förändringen inte blir av.
Illustrationskarta
Med hjälp av en illustrationskarta kan kommunen på ett enkelt sätt åskådliggöra planförslaget för allmänheten. Med hjälp av en karta kan man till exempel visa hur ny bebyggelse kan placeras. I de fall planen är flexibel och inte anger exakt var byggnaderna skall stå är illustrationen ett exempel på en av många möjligheter till byggnadernas placering. Illustrationskartan är varken obligatorisk eller juridisk bindande.
Fastighetsförteckning
Under arbetet med att ta fram en detaljplan ska man normalt upprätta en fastighetsförteckning. Fastighetsförteckningen är formellt inte en del av detaljplanen utan utgör ett underlag för planarbetet och ska ange vilka fastigheter som berörs av planförslaget och vilka fastighetsägare med flera som är sakägare.
Samrådsredogörelse
Efter samrådsskedet upprättas en samrådsredogörelse, där de synpunkter som framförts under samrådstiden finns sammanställda. Varje synpunkt kommenteras och bemöts av kommunen. Samrådsredogörelsen finns tillgänglig när detaljplanen ställs ut, men har ingen formell betydelse när planen antagits.
Granskningsutlåtande
En sammanställning görs också över de synpunkter som lämnats i samband med granskningen. Om det finns kvarvarande synpunkter från samrådet som inte tillgodosetts skall dessa finnas med i utlåtandet. Utlåtande bifogas till planhandlingarna när detaljplanen ska antas. Efter antagandet saknar det, liksom samrådsredogörelsen, betydelse för hur planen ska genomföras.