Här hittar du information om hur kommunen styrs, hur det går till vid val och det kommunala självstyret.
Kommunerna styrs av politiker som valts direkt av medborgarna. Det betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur kommuner utför sina uppdrag.
Kommunerna styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade kommunfullmäktige. Dessutom finns det politiska uppdrag inom kommunstyrelser, i olika nämnder och utskott. Det finns drygt 38 000 förtroendevalda i landets 290 kommuner. Merparten, 97 procent, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av arbete eller studier.
Vart fjärde år väljer medborgarna politiker till kommunfullmäktige. Valet sker samtidigt som valet till riksdagen. För att få rösta i kommunalvalet ska man dels:
dels uppfylla något av villkoren att man är:
Den som får rösta till kommunen kan också väljas till politiska uppdrag.
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige representerar folket i kommunen och tar beslut i kommunens viktigaste frågor.
Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter. Varje nämnd ansvarar för ett visst område. Exempel på nämnder som finns i många kommuner är miljönämnd, socialnämnd och kulturnämnd. Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha ser det olika ut runt om i Sverige. Alla frågor som kommer till fullmäktige förbereds i någon av nämnderna. I mindre frågor kan nämnderna besluta direkt.
I praktiken är det tjänstemän som sköter själva genomförandet av kommuners verksamheter, men de förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret. Arbetsuppgifterna kan vara att ge byggnadslov, bevilja ekonomiskt bistånd eller att organisera äldreomsorgen.
Kommunallagen styr kommunernas och regionernas verksamhet. Kommunerna styrs också av andra lagar som socialtjänstlagen, skollagen och plan- och bygglagen med mera.
Kommunallag (2017:725) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Det kommunala självstyret är en princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Kommunerna måste följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret kommunen rätt att:
Kommunfullmäktige i Flen består av 39 ledamöter och 24 ersättare. Här hittar du kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare. Länk till annan webbplats. Kommunfullmäktige väljer också ledamöter och ersättare till kommunens övriga nämnder, styrelser och kommunrevision.
I Flens kommunfullmäktige är mandatfördelningen som följer:
Mandatfördelning | |
---|---|
Parti: | Mandat: |
Socialdemokraterna | 12 mandat |
Sverigedemokraterna | 8 mandat |
Moderaterna | 7 mandat |
Centerpartiet | 4 mandat |
Vänsterpartiet | 4 mandat |
Kristdemokraterna | 2 mandat |
Liberalerna | 1 mandat |
Miljöpartiet | 1 mandat |
Det betyder att Flens kommun har ett politiskt minoritetsstyre som består av partierna Socialdemokraterna och Centerpartiet. Ordförande i kommunfullmäktige är Roger Tiefensee (C).
Kommunfullmäktige fattar beslut i principiella frågor och i andra ärenden av större vikt för kommunen. Det gäller till exempel ärenden som rör mål och riktlinjer för nämndernas och förvaltningarnas arbete genom att bland annat anta verksamhetsplaner och övriga planer, samt budget och den kommunala skattesatsen.
Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga och allmänheten har även möjlighet att följa sammanträdet via webbsändning, den hittar du här.
Klicka på bilden för en PDF-version.
Postadress
Demokratiservice
Sveavägen 1
642 81 Flen