God man, förvaltare & förmyndare

Överförmyndaren är en kommunal myndighet vars huvudsaklig uppgift är att med stöd av gällande lagstiftning, främst Föräldrabalken, utöva tillsyn över förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap samt ge tillstånd till olika rättshandlingar och andra åtgärder. Genom sin tillsyn ska Överförmyndaren motverka rättsförluster för de svagaste i samhället, underåriga, samt de som på grund av sjukdom eller annan anledning har en god man eller förvaltare förordnad för sig.

Förmyndare kallas den person som företräder ett barn under 18 år (underårig) i frågor som gäller barnets egendom. Normalt är en eller båda föräldrarna tillsammans barnets förmyndare. Det är förmyndarens skyldighet att förvalta den omyndiges tillgångar och företräda denne i angelägenheter som rör tillgångarna.

God man behövs för de personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det gäller personer som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med ekonomisk förvaltning, rättshandlingar, personlig omvårdnad etc. Behovet måste vara kopplat till en nedsättning av förmågan att klara sig själv. Den person som får en god man förordnad för sig (huvudman) har kvar sin rättshandlingsförmåga, god man är enbart ett biträde/ombud för sin huvudman. Till god man ska utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person som är myndig och själv inte har förvaltare.

Om någon som befinner sig i en sådan situation som beskrivs för behov av godmanskap är ur stånd att vårda sig eller sin egendom ska förvaltarskap utfärdas för att skydda huvudmannen från sina egna handlingar. Det krävs ett läkarutlåtande för att sätta någon under förvaltarskap. Den person som får en förvaltare förordnad för sig mister i motsvarande mån sin egen rättshandlingsförmåga. En förvaltare har, inom ramen för sitt förordnande, ensam behörighet att företa rättshandlingar för huvudmannens räkning. Överförmyndarens samtycke är ibland nödvändigt.