God man & förvaltare

Vem kan bli god man/förvaltare?

Det viktigaste för en ställföreträdare är intresse, erfarenhet och lyhördhet för andra människors behov och önskningar och inte formell utbildning. Det är också viktigt att kunna samarbeta med anhöriga, vårdpersonal och andra som står huvudmannen nära. Ställföreträdaren är ofta en ”spindel i nätet” kring huvudmannen.

Uppdraget som god man bygger på samråd och samtycke från huvudmannens sida. Det är då viktigt att inte gå in i en förmyndarroll och fatta beslut i den enskildes ställe utan söka lösningar tillsammans med honom eller henne.

Uppdraget som förvaltare är att vara huvudmannens ställföreträdare vilket fordrar lyhördhet för att finna lösningar som är i huvudmannens intresse.

Eftersom uppdraget som ställföreträdare oftast innebär att handha andras pengar är det av största vikt att agera med omdöme och noggrannhet. Det kan aldrig nog betonas att huvudmannens ekonomi inte får blandas ihop med den egna. Redovisning ska ske fortlöpande och det måste finnas god ordning på kvitton och andra verifikationer.

Det finns inga givna lösningar när det gäller uppdraget som ställföreträdare utan man måste söka sig fram. Utgångspunkten ska alltid vara att utgå från huvudmannens bästa.

Vad gäller kring sekretess och tystnadsplikt?

Att någon förordnats som ställföreträdare medför inte att han eller hon omfattas av någon straffrättslig tystnadsplikt. Det ligger dock i uppdragets natur att den som är ställföreträdare inte bör föra vidare något som den enskilde har berättat i förtroende eller föra vidare känslig information som kan skada huvudmannen. Ställföreträdaren ska alltid agera på det sätt som är bäst för huvudmannen!

Skillnaden mellan godmanskap och förvaltarskap

Det finns en avgörande skillnad mellan godmanskap och förvaltarskap. Gode mannen är endast ett biträde åt huvudmannen, som har kvar sin rättshandlingsförmåga. Det betyder att gode mannen måste inhämta huvudmannens samtycke till alla större rättshandlingar utom de som berör den dagliga hushållningen. Saknar huvudmannen förmåga att kunna ge
sitt samtycke är gode mannen behörig att själv företa rättshandlingar inom ramen för sitt förordnande och för huvudmannens bästa.

En förvaltare har, inom ramen för sitt förordnande, ensam behörighet att företa rättshandlingar för huvudmannens räkning, utan inhämtande av dennes samtycke.

Beslut om anordnande av samt upphävande av nämnda godmanskap och förvaltarskap fattas av tingsrätten. Vid byte av god man och förvaltare fattas beslut av överförmyndarnämnden.

Vad gör en ställföreträdare?

Sörja för person – bevaka rätt – förvalta egendom
En ställföreträdares uppgifter är helt beroende av förhållandena i det enskilda fallet. En allmän riktlinje i uppdraget är att du som ställföreträdare omsorgsfullt ska fullgöra dina skyldigheter och alltid handla på det sätt som bäst gagnar din huvudman.

Det kan ibland vara svårt att skilja mellan de olika uppgifterna bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person, men nedan ges några exempel på olika aktiviteter som hör till respektive uppgift.

Bevaka rätt
Uppgiften att bevaka rätt består av två delar:

1. att i någon speciell rättshandling ta tillvara huvudmannens intressen (bevaka rätt i dödsbo, företräda huvudmannen vid uppsägning, försäljning och avyttring av bostad m.m.),
2. att bevaka rätt i generell bemärkelse på områden där huvudmannens intressen behöver bevakas, till exempel ansöka om stöd och service enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, ansöka om bostadsbidrag, överklaga beslut.

Förvalta egendom
Uppgiften innebär förvaltning av all egendom tillhörande huvudmannen.

Förvalta egendom betyder att sköta huvudmannens ekonomi, ta hand om pension och bidrag, betala räkningar, lämna fickpengar, förvalta kapital, värdehandlingar, fastigheter med mera.

En god man agerar som ombud och utför huvudmannens önskemål. En förvaltare agerar i huvudmannens intresse, men utan krav på att inhämta samtycke från huvudmannen.

Sörja för person
Sörja för person brukar också kallas för personlig omvårdnad. Det är en viktig uppgift. Uppgiftens innehåll kan inte generellt bestämmas utan avgörs i det enskilda fallet.

Sörja för person innebär inte att gode mannen/förvaltaren själv skall sköta om och vårda huvudmannen.

Gode mannen/förvaltaren har i stället följande roll: vara en länk mellan huvudmannen och den sociala omgivningen, se till att huvudmannen har en bra boendemiljö, får god vård och omsorg samt så hög livskvalitet som möjligt, ta initiativ till att huvudmannen får till exempel en kontaktperson eller att besöksverksamhet ordnas och i övrigt uppmärksamma huvudmannens behov av sociala kontakter, fritidsverksamhet, daglig sysselsättning, rekreation med mera och ta de initiativ som är lämpliga.

Redovisningsskyldigheten

Utgångspunkterna som reglerar att en god man är skyldig att hålla god ordning på sina papper återfinns i 12 kap 5§ föräldrabalken, FB:

”Förmyndare, gode män och förvaltare skall fortlöpande föra räkenskaper över sin förvaltning och göra anteckningar om sina åtgärder i övrigt”

Det framgår också genom plikten att lämna en årsredovisingen i 14 kap 15 § FB:

”Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare skall före den 1 mars varje år i en årsräkning till överförmyndaren redogöra för förvaltningen under föregående år av egendom som har stått under ställföreträdarens förvaltning. Årsräkningen skall avges på heder och samvete.

I årsräkningen skall anges den enskildes tillgångar och skulder vid början och slutet av den tid som räkningen avser. Vidare skall en sammanställning göras av inkomster och utgifter under nämnda tid. Av årsräkningen skall särskilt framgå hur mycket som har använts för den enskildes uppehälle eller nytta i övrigt”

Hur räkenskaperna skall föras, regleras inte närmare i föräldrabalken men kraven på redovisning till Överförmyndaren är svåra att uppfylla om inte räkenskaperna förs löpande. För detta fordras i de flesta fall någon form av kassabok, som visar inkomster och utgifter för varje år. Utgångspunkten i redovisningen är antingen den förteckning man gjort i början av uppdraget eller föregående års- eller sluträkning. Dessutom ska också en sammanställning av tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter finnas. För mer betydande poster bör verifikation skaffas och bevaras.

Om uppdraget rör en mer omfattande förvaltning kan det vara praktiskt att vanliga regler om affärsmässig bokföring tillämpas. Detta innebär inte i sig, att bokföringslagen och dess regler om arkivering gäller för förvaltningen. Enligt 2 kap 6§ Bokföringslagen inträder dock sådan bokföringsskyldighet för alla som bedriver näringsverksamhet. I sådant fall är huvudmannen enligt 7 kap 2§ samma lag skyldig att spara alla bokföringshandlingar i sju år efter räkenskapsåret.

För din egen skull och för att du ska kunna visa vilket arvode du kan vara berättigad till är det dock bra att föra anteckningar och få huvudmannens skriftliga godkännande när det går. Det kan komma att få betydelse om fråga om skadestånd skulle väckas.

Skadeståndstalan

Att du som god man/förvaltare kan bli skadeståndsskyldig om du orsakar din huvudman skada oavsett om det var med avsikt eller inte framgår av 12 kap 14 § FB:

”Förmyndare, gode män och förvaltare är skyldiga att ersätta skada som de uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat den enskilde.”

Skadeståndsanspråk ska göras inom tre år från det att uppdraget upphörde enligt 12 kap 15 § FB:

”Talan om ersättning enligt 14 § ska väckas inom tre år från det att handlingar som anges i 16 kap. 8 § har lämnats över till den som är behörig att ta emot redovisning för förvaltningen. Om talan inte väcks inom nämnda tid, är talerätten förlorad. Detta gäller inte, om ställföreträdaren har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande”

Hur länge ska handlingar sparas?

Tidsgränser för arkivering av handlingar finns i föräldrabalken 14 kap 23 §:

”När en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare frånträder sitt uppdrag, skall han eller hon hålla sina räkenskaper och övriga handlingar som rör förvaltningen tillgängliga för granskning. Om det behövs, skall överförmyndaren bestämma tid och plats för en sådan granskning.

2 st Sedan tiden för att väcka talan enligt 12 kap. 15 § har gått ut (3 år, vårt tillägg) eller, om talan har väckts, det finns en dom i ersättningsfrågan som vunnit laga kraft, skall räkenskaper och övriga handlingar som rör förvaltningen lämnas över till den som är behörig att ta emot redovisning över förvaltningen.”

Innebörden av detta är, att god man eller förvaltare först tre år efter det att ett uppdrag upphört inte längre kan klandras för försummelse av de behöriga, dvs den före detta huvudmannen, den nuvarande gode mannen eller den före detta huvudmannens dödsbo. Det kan alltså ligga i ställföreträdarens intresse att i tre år efter uppdragets slut spara de handlingar, som behövs för att redovisa hela sin förvaltning ända från uppdragets början. När dessa tre år har gått, ska sparade handlingar lämnas över till den som är behörig.

Härutöver ska man ha i åtanke att preskriptionstiden för brott är tio år från den dag då brottet är begånget. I ett uppdrag som pågår mer än tio år kan man därför göra en viss gallring för papper äldre än tio år. Det är dock fortfarande fristen på tre år efter avslutat uppdrag (för hela uppdraget) som är klanderfristen för anhöriga/fd huvudman/dödsbo. Den som vill gardera sig för det fall att fråga om brott tas upp ska alltså spara erforderliga handlingar i tio år efter uppdragets slut.

Har huvudmannen eller anhöriga till huvudmannen rätt att få ta del de underlag som jag som god man/förvaltare har hemma hos mig?

Nej, de har ingen rätt att kräva att få se dessa underlag, men det finns heller inget som hindrar dig från att låta dem ta del av det. Du som god man är den som avgör när det är lämpligt.

Den rätt som en huvudman eller en anhörig har att få ta del av dina handlingar finns i 16 kap 7§ föräldrabalken.

”En omyndig som har fyllt sexton år och den som har god man eller förvaltare har rätt att ta del av de handlingar som rör ställföreträdarskapet och som förvaras hos överförmyndaren. En sådan rätt har också den enskildes make eller sambo och närmaste släktingar.”

De kan alltså bara begära att få ut de redovisningar som du har lämnat in till överförmyndaren för granskning. Överförmyndaren kan dock begära att du ska inkomma med visst underlag (se ovan i 14 kap 23 § föräldrabalken) som huvudman och anhöriga då får rätt att ta del av.

Vad kan gallras?

Ditt sunda förnuft är det som är utgångspunkten. Några riktlinjer i tid kan du hitta i texten ovan liksom att du givetvis inte bör gallra något innan överförmyndaren har granskat din redovisning. Tänk på att överförmyndaren kan komma att begära in även äldre verifikationer. Överförmyndaren granskar redovisningshandlingar, de godkänner inte, utan kan komma att gå tillbaka till en redan granskad redovisningsperiod.

När du väl vill gallra kan du tänka att dokument som finns eller går att återskapa elektroniskt, tex kontoutdrag kan vara sådana papper som du kan gallra bort. Om du gjort ett inköp och summan bekräftas på flera dokument kan det räcka att du sparar det faktiska kvittot. Ansökningar du gjort till myndigheter finns diarieförda hos dem och alla underlag är kanske inte längre relevanta.

Det du ska utgå från är det du känner dig trygg med. Minsta kravet att utgå från är att det ska gå att följa din redovising.

Hur ska jag arkivera alla papper?

Detta finns det inga lagregler för, förutom att de ska vara tillgängliga (Se 12 kap 5 § ovan).

Arkivering med hänsyn till skattelagstiftningen

En ställföreträdare ansvarar vanligen för huvudmannens årliga deklaration. För detta arbete behövs i huvudsak samma räkenskaper som för årsräkningen. Enligt 39 kap 3 § skatteförfarandelagen är den uppgiftsskyldige skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt se till att underlag ska finnas för att uppgiftsskyldigheten och för kontroll av den ska kunna fullgöras. Enligt samma lag, 66 kap, 7 och 21 §§, kan den skattskyldige inom sex år begära omprövning och skatteverket inom 2 år på eget initiativ meddela omprövning till nackdel för den skattskyldige, allt räknat från utgången av beskattningsåret.

Sammanfattning

Om man inte är orolig för att bli granskad, sparar man bara det man själv behöver i tre år efter avslutat uppdrag. Om man däremot är osäker och alltid vill kunna visa, att uppdraget utförts väl, sparar man allt relevant material (eller kopior på detta) under hela förordnandetiden och 10 år efter.

Intresseföreningar erbjuder försäkringar till ställföreträdare.

https://rgmf.se/forsakring-2/

Försäkringar