Other languages

Flens municipality itself does not provide a translation of the website into other languages, the primary language for the website is Swedish.

If you want to access the information in languages other than Swedish, you as a visitor can use external services to translate the content.

An example of such a service is Google Translate from Google. By you as a visitor using such a function, your visit will be tracked by the external party, for example Google.

Google translate Flens Municipality

Lantbruk

På denna sida finns information om anmälan och tillstånd för djurhållande gårdar, om tillsynsbesök från kommunen och hur du hanterar en avliden häst eller sällskapsdjur.

Bild på kor

Tillsynsbesök är oftast föranmälda, men oanmälda besök kan också förekomma. Tillsynens inriktning vid besöket är beroende av vilken typ av verksamhet som bedrivs, samhällsbyggnadsförvaltningens tidigare erfarenhet av verksamheten och om det pågår något tillsynsprojekt i kommunen, länet eller nationellt.

Vid tillsynsbesöket kontrolleras bland annat hantering och förvaring av:

  • gödsel (Gödselanläggning, tillräcklig spridningsareal, växtodlingsplan mm) se även “Gödselhantering” till vänster
  • bekämpningsmedel (behörighet, journalföring mm)
  • cisterner med diesel/eldningsolja (anmälda, besiktade mm)
  • kemikalier (förvaring, säkerhetsdatablad mm)
  • avfall (Förvaring, journalföring mm)
  • köldmedel
  • kadaverhantering.

Följande uppgifter/handlingar ska finnas tillgängliga vid tillsynsbesöket:

  • djurantal
  • storlek på gödselplatta, urinbrunn och flytgödselbrunn
  • eventuella stallgödselavtal
  • storlek på tillgänglig spridningsareal
  • växtodlings- och gödslingsplan samt markkarteringsuppgifter
  • sprutjournal och behörighetsintyg för bekämpningsmedel
  • kemikalieförteckning
  • avfallsjournal över farligt avfall
  • journal över kontroll och service av köldmedieaggregat.

Efter besöket skrivs ett inspektionsprotokoll som skickas till ägaren eller arrendatorn av gården.

Om du har ett lantbruk med mer än 100 djurenhet men mindre än 400 djurenheter, ska du anmäla detta till samhällsbyggnadsnämnden. Verksamheter med mer än 400 djurenheter ska söka tillstånd hos miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen i Uppsala. Du kan också behöva skicka in en anmälan eller söka om tillstånd om det ska ske en ändring i din anmälnings- eller tillståndspliktiga verksamhet. Observera att djurenheter definieras annorlunda i miljöbalken jämfört med annan lagstiftning.

Med en djurenhet menas:

  • 1 mjölkko eller sinko (inklusive kalv upp till en månads ålder)
  • 6 kalvar (från 1 månad upp till 6 månaders ålder)
  • 3 övriga nöt (6 månader eller äldre)
  • 3 suggor eller betäckta gyltor (inklusive smågrisar upp till 12 veckors ålder)
  • 10 slaktsvin, obetäckta gyltor eller avelsgaltar (12 veckor eller äldre)
  • 1 häst (inklusive föl upp till 6 månaders ålder)
  • 10 minkhonor för avel (inklusive valpar upp till 8 månaders ålder och avelshannar)
  • 100 kaniner
  • 100 värphöns eller kycklingmödrar (16 veckor eller äldre)
  • 200 unghöns (upp till 16 veckors ålder)
  • 200 slaktkycklingar
  • 100 kalkoner, gäss eller ankor (inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder)
  • 15 strutsfåglar av arterna struts, emu och nandu (inklusive kycklingar upp till en veckas ålder)
  • 10 får eller getter (6 månader eller äldre)
  • 40 lamm eller killingar (upp till 6 månaders ålder).

Om det gäller andra djurarter än de ovan, räknas djurantalet ihop motsvarande en årlig sammanlagd utsöndring av träck eller urin av 100 kg kväve eller 13 kilo fosfor.

Det finns olika sätt att bekämpa ogräs, skadedjur eller skadeinsekter. Oavsett vad du vill bekämpa är det ur miljö- och hälsosynpunkt viktigt att välja en metod som gör så lite skada på omgivningen som möjligt. Bekämpningsmedel som av misstag kommer ut i omgivningen kan ge skador på mark, växter och djur, grundvatten och även skada människors hälsa. Därför finns det regler om hur bekämpningsmedel får användas.

Det är inte längre tillåtet att använda många bekämpningsmedel på vissa platser som människor vistas på. Förbudet gäller på exempelvis på lekplatser, skolgårdar, parker, trädgårdar, på tomtmark för bostadshus och för de flesta växter inomhus. En del bekämpningsmedel som tidigare har kunnat köpas av privatpersoner i vanliga affärer är inte längre tillåtna att använda. Det finns dock vissa undantag för bekämpningsmedel med låga risker.

För att undvika risk för spridning av smittsamma sjukdomar måste döda djur tas om hand på ett säkert sätt.

Från och med den 1 februari 2015 behövs inte längre något tillstånd från Länsstyrelsen för nedgrävning av död häst på egen mark, men precis som tidigare gäller kravet på att du måste följa kommunens anvisningar. Du får även gräva ned döda sällskapsdjur på egen mark, om du följer kommunens anvisningar. Detta gäller även minigris och dvärgget.

Observera dock att det alltid finns en skyldighet att kontakta veterinär vid misstanke om allvarlig smittsam sjukdom. Om döda djur ska grävas ner i samband med utbrott av allvarlig smittsam sjukdom kan det krävas särskilda åtgärder. Denna information omfattar inte sådana händelser.

Nedgrävningen ska ske så fort som möjligt, men om det döda djuret måste förvaras innan nedgrävning så ska det göras så att det inte är åtkomligt för vilda djur eller på annat sätt kan utgöra en smittrisk.

Detta gäller vid nedgrävning av avliden häst eller sällskapsdjur:

  • Avståndet från nedgrävningsplatsen till närmaste dricksvattenbrunn eller annan dricksvattentäkt ska vara minst 100 meter.
  • Avstånd till vattenförande dike eller vattendrag ska vara mer än 50 m.
  • Avståndet från botten av graven till högsta grundvattenyta under året ska vara minst en meter.
  • Marken ska helst bestå av lera.
  • Nedgrävningen ska vara på ett sådant djup att vilda djur hindras från att gräva upp det döda djuret – minst 1,5 meter. Vet du att det finns problem med rovdjur eller vildsvin i området kan det krävas större djup och det kan t.o.m. vara så att man måste vidta andra åtgärder för att försvåra för vilda djur att komma åt materialet. Ett sätt kan vara att lägga ner stenar i gropen. För att undvika problem med efterföljande sanering av nedgrävningsplatsen bör jorden grävas upp och läggas på ena sidan av graven så att det lätt går att tippa ner det döda djuret utan att förorena den jord som sedan ska användas för täckning.
  • Strö en säck med kalk över djuret innan övertäckning.
  • Nedgrävning får inte ske inom skyddsområde för dricksvattentäkt eller vid fornlämning.
  • Efter nedgrävningen måste de arbetsredskap och de delar av fordon och behållare som kommit i direkt eller indirekt kontakt med det döda djuret noggrant rengöras och desinficeras.

Vid nedgrävning ska du som ansvarar för nedgrävningen föra register över:

  • mängd och art av djur som grävts ned, samt
  • datum och plats för nedgrävningen.
  • Uppgifterna i registret ska sparas i minst två år.

Hästpass

När en häst avlivas, slaktas eller dör på annat sätt ska hästpasset ogiltigförklaras och makuleras. Om hästen slaktas på ett slakteri sköts hanteringen vanligen av slakteriet, som kontaktar den avelsorganisation som utfärdat passet och skickar passet eller ett intyg om slakten till dem. Om du däremot väljer att avliva hästen på gården ska du skicka passet till den organisation som utfärdat det. Avelsorganisationen ska makulera passet och registrera avlivningen i sin databas. Om du inte känner till var hästpasset utfärdats ska du skicka det till:

Jordbruksverket,
Enheten för häst, fjäderfä och vilt,
551 82 Jönköping.

Kontaktuppgifter

Taggar:

Lantbruk
Häst
Sällskapsdjur
Bekämpningsmedel

Sidan uppdaterad: 2023-11-29

Hittade du rätt information?

Relaterat innehåll