Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Use the icon called ”språk” to choose your preferred language. It’s located in the top of  the page. 

Nationella minoriteter är befolkningsgrupper som levt i landet under lång tid. Det finns en uttalad samhörighet inom grupperna som bland annat omfattar språklig, kulturell och/eller religiös tillhörighet. Inom grupperna finns en strävan att behålla denna identitet. Kännetecknande är också att gruppen i relation till övrig befolkning historiskt haft en icke-dominerande ställning.

Den svenska minoritetspolitiken har som mål att ge skydd för de nationella minoriteterna, stödja minoritetsspråkens överlevnad och stärka minoriteternas möjligheter till inflytande.

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk anger vilka rättigheter som minoriteterna har, samt vilket ansvar som vilar på bland andra kommunerna för att tillgodose dessa rättigheter.

Kommuner ska bland annat:

• informera minoriteterna om deras rättigheter,
• skydda och främja minoriteternas språk och kultur, särskilt viktigt är att barn och unga har rätt att utveckla sitt språk och sin kultur,
• ge minoriteterna inflytande över frågor som berör dem,
• anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

Inom äldreomsorgen ska kommuner:

• helt eller delvis erbjuda service på nationellt minoritetsspråk till personer som begär det om kommunen har personal som behärskar språket,
• beakta de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet,
• ge information om dessa möjligheter till service och omvårdnad till personer som ansöker om bistånd, samt
• verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden av äldre.

Utöver de regler som gäller för de nationella minoriteternas rättigheter i alla kommuner, finns särskilda bestämmelser som gäller i förvaltningsområden för minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska. Förvaltningsområdena bygger ursprungligen på geografiska områden där respektive nationell minoritet historiskt levt, men även andra kommuner kan ansöka om att ingå i förvaltningsområden. I kommuner som ingår i ett förvaltningsområde för ett eller flera av språken ska de nationella minoriteterna kunna använda sitt språk i myndighetskontakter – både muntligt och skriftligt. Kommunerna ska även erbjuda såväl barnomsorg som äldreomsorg på minoritetsspråken. Flens kommun ingår inte i något förvaltningsområde. I Sörmland tillhör Eskilstuna och Oxelösunds kommuner förvaltningsområde för finska. Även Region Sörmland ingår i förvaltningsområde.

Mer information om såväl de enskilda nationella minoriteterna i Sverige, som om vilka rättigheter personer som tillhör nationella minoriteter har och vilka skyldigheter som myndigheter:

• www.minoritet.se
• www.sametinget.se 

Varför särskilda rättigheter för nationella minoriteter?

Diskriminering av individer och grupper ska inte förekomma i Sverige. Historiskt har personer som tillhör de nationella minoriteterna utsatts för kränkningar, diskriminering och övergrepp baserat på sin etniska, kulturella och/eller religiösa tillhörighet, exempelvis genom rasbiologisk forskning och tvångssterilisering. Länge fördes en assimileringspolitik som bland annat innebar att de nationella minoritetsspråken inte fick användas i skolan. Romska barn var utestängda från skolan fram till 1960-talet. Den systematiska diskrimineringen och marginaliseringen har satt spår hos personer inom de nationella minoriteterna, och fortfarande förekommer diskriminering. Nuvarande lagstiftning syftar till att dessa problem ska upphöra.

Det finns ingen statistik över hur många av Sveriges invånare som tillhör en nationell minoritet, eftersom det inte är tillåtet att föra statistik på etnisk eller religiös grund. För att de nationella minoriteterna ska kunna få sina rättigheter tillgodosedda används den så kallade självidentifikationsprincipen. Den innebär att varje individ själv bedömer om hen tillhör en eller flera av de nationella minoriteterna och vill ta del av de erbjudanden som finns för grupperna.

Vad gör Flens kommun?

Flens kommun har påbörjat ett arbete för att bättre svara mot lagstiftningens krav och stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Under 2021 sökte kommunen kontakt med personer som tillhör en nationell minoritet för att få mer kunskap om kommunen hur bättre kan möta de nationella minoriteterna. Utifrån det som då kom fram beslutade Kommunfullmäktige (KF20210920 § 80):

• att information om de nationella minoriteternas rättigheter ska tas fram på svenska, finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska för publicering på kommunens webbplats,
• att nämnderna ska se över vilken information om och för de nationella minoriteterna som finns tillgänglig i kommunala verksamheter i dagsläget (särskilt inom förskolor, skolor, äldreomsorg, bibliotek, kultur- och fritidsverksamheter, samt inom överförmyndarverksamheten),
• att nämnderna ska överväga om, och i så fall hur, information kan spridas via de kommunala verksamheterna och hur information kan tillgängliggöras via kommunens webbplats, samt att
• Flens kommun ska uppmärksamma de nationella minoriteterna genom flaggning vid Stadshuset i Flen i samband med respektive minoritets officiella dagar. Fyra av de fem nationella minoriteterna har både en officiell flagga och en officiell dag. Den judiska minoriteten saknar dock en officiell dag i Sverige. Flaggning ska ske den
  • 6 februari, på Samefolkets dag,
  • 24 februari, på Sverigefinnarnas dag,
  • 8 april, på Romernas nationaldag, samt den
  • 15 juli, på Tornedalingarnas dag.

Flens kommun har tillsammans med flera sörmländska kommuner deltagit i ett initiativ från Region Sörmland. En informationsfilm om de nationella minoriteternas rättigheter har tagits fram och finns tillgänglig nedan. De kommunala verksamheterna har möjlighet att använda en längre version av filmen i aktiviteter för att sprida information om Sveriges nationella minoriteter.

Under senare år har de nationella minoriteternas rättigheter också lyfts i vissa av Flens kommuns styrande dokument. I Hållbarhetsprogrammet – under målområde 10 Jämlikhet – formuleras en målbild för kommunens arbete, medan Biblioteksplanen och Kulturplanen för perioden 2022-2025 konkretiserar viss verksamhet för att bidra till att kommunen kan fullgöra sitt ansvar och ge god service till nationella minoriteter.

Relaterad länk: Modersmålsundervisning

Länkar