Other languages

Flens municipality itself does not provide a translation of the website into other languages, the primary language for the website is Swedish.

If you want to access the information in languages other than Swedish, you as a visitor can use external services to translate the content.

An example of such a service is Google Translate from Google. By you as a visitor using such a function, your visit will be tracked by the external party, for example Google.

Google translate Flens Municipality

Nationella minoriteter

Här kan du läsa mer om hur kommunen arbetar med hänsyn till nationella minoriteter och minoritetsspråk.

På denna sida finns översättningar till de olika minoritetsspråken. Use the icon called ”translate" to choose your preferred language. It’s located in the top of the page.

Minoritetsspråk i Sverige

I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter:

  • judar
  • romer
  • samer
  • sverigefinnar
  • tornedalingar.

De nationella minoriteternas språk är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. De utgör minoritetsspråk. Samerna är dessutom ett urfolk vilket ger särskilda rättigheter.

Nationella minoriteter är befolkningsgrupper som levt i landet under lång tid

Det finns en uttalad samhörighet inom grupperna som bland annat omfattar språklig, kulturell och/eller religiös tillhörighet. Inom grupperna finns även en strävan att behålla denna identitet. Kännetecknande är också att gruppen i relation till övrig befolkning historiskt haft en icke-dominerande ställning.

Den svenska minoritetspolitiken har som mål att ge skydd för de nationella minoriteterna, stödja minoritetsspråkens överlevnad och stärka minoriteternas möjligheter till inflytande. Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk anger vilka rättigheter som minoriteterna har, samt vilket ansvar som vilar på bland andra kommunerna för att tillgodose dessa rättigheter.

Kommuner ska bland annat:

  • informera minoriteterna om deras rättigheter,
  • skydda och främja minoriteternas språk och kultur, särskilt viktigt är att barn och unga har rätt att utveckla sitt språk och sin kultur,
  • ge minoriteterna inflytande över frågor som berör dem,
  • anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

Inom äldreomsorgen ska kommuner:

  • helt eller delvis erbjuda service på nationellt minoritetsspråk till personer som begär det om kommunen har personal som behärskar språket,
  • beakta de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet,
  • ge information om dessa möjligheter till service och omvårdnad till personer som ansöker om bistånd
  • verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden av äldre.

Utöver de regler som gäller för de nationella minoriteternas rättigheter i alla kommuner, finns särskilda bestämmelser som gäller i förvaltningsområden för minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska. Förvaltningsområdena bygger ursprungligen på geografiska områden där respektive nationell minoritet historiskt levt, men även andra kommuner kan ansöka om att ingå i förvaltningsområdena. I kommuner som ingår i ett förvaltningsområde för ett eller flera av språken ska de nationella minoriteterna kunna använda sitt språk i myndighetskontakter – både muntligt och skriftligt. Kommunerna ska även erbjuda såväl barnomsorg som äldreomsorg på minoritetsspråken. Flens kommun ingår inte i något förvaltningsområde. I Sörmland tillhör Eskilstuna och Oxelösunds kommuner förvaltningsområdet för finska. Även Region Sörmland ingår i ett förvaltningsområde.

Diskriminering av individer och grupper ska inte förekomma i Sverige. Historiskt har personer som tillhör de nationella minoriteterna utsatts för kränkningar, diskriminering och övergrepp baserat på sin etniska, kulturella och/eller religiösa tillhörighet, exempelvis genom rasbiologisk forskning och tvångssterilisering. Länge fördes en assimileringspolitik som bland annat innebar att de nationella minoritetsspråken inte fick användas i skolan. Romska barn var utestängda från skolan fram till 1960-talet. Den systematiska diskrimineringen och marginaliseringen har satt spår hos personer inom de nationella minoriteterna, och fortfarande förekommer diskriminering. Nuvarande lagstiftning syftar till att dessa problem ska upphöra.

Det finns ingen statistik över hur många av Sveriges invånare som tillhör en nationell minoritet, eftersom det inte är tillåtet att föra statistik på etnisk eller religiös grund. För att de nationella minoriteterna ska kunna få sina rättigheter tillgodosedda används den så kallade självidentifikationsprincipen. Den innebär att varje individ själv bedömer om hen tillhör en eller flera av de nationella minoriteterna och vill ta del av de erbjudanden som finns för grupperna.

Under senare år har de nationella minoriteternas rättigheter också lyfts i vissa av Flens kommuns styrande dokument. I Hållbarhetsprogrammet – under målområde 10 Jämlikhet – formuleras en målbild för kommunens arbete, medan Biblioteksplanen Pdf, 590.5 kB. och Kulturplanen Pdf, 618.7 kB. för perioden 2022-2025 konkretiserar viss verksamhet för att bidra till att kommunen kan fullgöra sitt ansvar och ge god service till nationella minoriteter.

Här hittar du information om vilka rättigheter du har på ditt språk

Kansalliset vähemmistöt
Kuulutko johonkin Ruotsin kansallisista vähemmistöistä? Alla annamme oikeuksia koskevia tietoja.

Ruotsin viisi kansallista vähemmistöä ovat juutalaiset, romanit, saamelaiset, ruotsinsuomalaiset ja tornionlaaksolaiset. Jokainen päättää itse kuuluuko kansalliseen vähemmistöön vai ei – kysymys on siitä, mihin ryhmään samaistuu, ja minkä ryhmän kanssa tuntee yhteenkuuluvuutta.

Taustalla on vuonna 2010 säädetty kansallisia vähemmistöjä ja vähemmistökieliä koskeva laki, jota on vahvistettu uusilla määräyksillä 1. tammikuuta 2019 lähtien. Valtiopäivät on tehnyt päätöksen kansallisiksi vähemmistöiksi tunnustettavista ryhmistä. Se tapahtui samalla, kun Ruotsi liittyi Euroopan neuvoston kansallisia vähemmistöjä koskevaan puitesopimukseen sekä alueellisten ja vähemmistökielten eurooppalaiseen peruskirjaan.

Källa: Socialstyrelsen.se

Nasjonaale unnebelåhkoeh
Datne lïhtseginie aktene Sveerjen unnebelåhkojste? Daesnie datne bïevnesh gaavnh reaktaj bïjre mah datne åtnah.

Sveerje vïjhte nasjonaale unnebelåhkoeh åtna: judarh, romerh, saemieh, sveerjesåevmieladtjh jïh torneladtjh. Datne nænnosth jis datne lïhtseginie aktene unnebelåhkojste jallh ij – dïhte lea dan bïjre mij tjïertine datne identifijeradamme jïh damth ektievoetem.

Våarome lea laake nasjonaale unnebelåhkoej jïh unnebelåhkoegïeli bïjre mij bööti jaepien 2010 jïh lea nænnoestamme orre njoelkedassigujmie tsïengelen 1.b. raejeste. Mah tjïerth mah edtjin bæjhkoehtamme goh unnebelåhkojde rïjhkebiejjie nænnoesti. Dïhte lij seamma aejkien goh Sveerje 1999 meatan Europaraerien mieriekonvensjovnese vaarjelimmien bïjre nasjonaale unnebelåhkojde jïh dïhte europeijen njoelkedasse laantebiehkie- jallh unnebelåhkoegïeli bïjre.

Källa: Socialstyrelsen.se

Rijkalasj unneplågo
Le gus dujna tjanos muhtem Svieriga rijkalasj unneplågojda? Dánna gávna diededimev birra makkir rievtesvuoda dujna li.

Svierigin li vihtta rijkalasj unneplågo: juvdára, roma, sáme, svieriksuobmelattja ja duornosliegega. Dån iesj mierreda jus dujna l tjanos rijkalasj unneplåhkuj jali ij – guosská makkir juohkusij ietjat mierreda ja aktisasjvuodav dåbdå.

Duohke l láhka rijkalasj unneplågoj ja unneplågogielaj birra mij vuododuváj 2010 ja l nannodum ådå biejadusáj ådåjakmáno 1.b. 2019 rajes. Rijkkabiejves mierreduváj makkir juohkusa lulun dåhkkiduvvat rijkalasj unneplåhkon. Sjattaj gå Svierik 1999 sebraj Europaráde rábmakonvensjåvnnåj suoje gáktuj rijkalasj unneplågojda ja Europa biejadus rijkadajva- jali unneplågogielaj gáktuj.

Källa: Socialstyrelsen.se

Natsionalne minoritetura
San tu anda jekh anda e Švedoske natsionalne minoritetura? Kate arakhes informatsia pa čire čačimata.

Ando Švedo si panš natsionalne minoritetura: židevura, rom, sami,
sverigefinnar thaj tornedalingar. Korkori alos vaj san jekh manuš anda e natsionalne minoritetura vaj či san anda natsionalno minoriteto – kado si vaj ačares identifikatsia jekha grupasa thaj ačares khetanipe.

Historia pe kado si o zakono pa natsionalne minoritetura thaj minoritetne šiba khaj avilas ando berš 2010 thaj khaj zurajle neve regulentsa khatar 1 januari 2019. Save grupi khaj saste aven pindžarde sar natsionalne minoritetura sas pala detsizia khatar o riksdagen. Kado sas sa kadala vramasa ke o Švedo 1999 panglas pe khaj Europaki konsiljaki ramkonventsia pa protektsia pe natsionalne minoritetura thaj europake statutura pa themeske kotorenge- vaj minoritetne šiba.

Källa: Socialstyrelsen.se

Nationalne minoriteto
San tu jekh anda le Švedoke nationalne minoriteto? Khate arakhes informatcija pa save čačimata si tut.

Ando Švedo si panz nationalne minoritetori: judovori, rom, samer, švedoke finišanori aj tornedalingar. Tu korko alos te ginesa tut minoriteto vaj ke niši – so gindol savi grupa tu prinzardes tut aj acares phanglimos lasa.

O profundo palal si o zakona pa le nationalne minoritetori aj pa minoritoske chiba kaj avila ando berš 2010 aj kaj zurajlo pala le neve zakonori khatar o 1 januvari 2019. Save grupori kaj saste premin sar nationalne minoritetetori alonda le foroske raj, riksdagen. Gado kerdila kana o Švedo 1999 phangla pe ande jekh than kaj Evropasko konsiljo (Europarådets ramkonvention) sar te len sama pala le nationalne minoritetori aj pa evropasko zakono pa them- vaj minoritetoske chiba.

Källa: Socialstyrelsen.se

Kansalisia minuriteettiä
Kuulutkos sie johonki Ruottin kansalisheen minuriteethiin? Täältä sie löyät informasuunia mitä oikeuksia sulla oon.

Ruottila oon viis kansalista minuriteettiä: juutalaiset, roomit, saamelaiset, ruottinsuomalaiset ja tornionlaaksolaiset. Sie se itte päätät jos sie kuulut kansalisheen minuriteethiin elikkä et – se oon kyse siittä minkä ryhmän kansa sie itenttifieeraat ittesti ja kenenkä kansa sie tunnet kuuluvaisuutta.

Tausta oon laki kansalisista minuriteetistä ja minuriteettikielistä joka tuli 2010 ja joka oon vahvistettu uusila päätöksillä 1 tammikuusta lähtien 2019. Valtiopäivät oon päättänheet mitä ryhmiä tunnustethaan kansalisiksi minuriteetiksi. Tämä tapahtu samala ko Ruotti vuona 1999 liitty Euroopparaatin raamikonvensuuhniin suojasta kansalisille minuriteetile ja eurooppalaisele säänöle maanosa- elikkä minuriteettikielile.

Källa: Socialstyrelsen.se

Našuvnnalaš minoritehtat
Gullotgo Ruoŧa soames našuvnnalaš minoritehtii? Dá gávnnat dieđu makkár rievttit dus leat.

Ruoŧas leat vihtta našuvnnalaš minoritehta: juvddálaččat, romenat, sámit, ruoŧasuopmelaččat ja duortnuslaččat. Don ieš mearridat gullotgo našuvnnalaš minoritehtii dehe ii – dat guoská man jovkui man jovkui don dovdát iežat dehe dovddat gullevašvuođa.

Duogáš lea láhka našuvnnalaš minoritehtain ja minoritehtagielain mii bođii 2010 ja mii lea nanostahtton ođđa mearrádusaid bakte ođđajagimánu 1. beaivve 2019. Riikkabeaivvit mearridii mat joavkkut galge dovddastuvvot našuvnnalaš minoritehtan. Dat dáhpáhuvai dan aktavuođas go Ruoŧŧa 1999 čatnasii Eurohpáráđi rámmakonvenšuvdnii našuvnnalaš minoritehtaid ja eurohpalaš ásahusas riikkaoasi- dehe minoritehtagiela suddjemis.

Källa: Socialstyrelsen.se

O nacionalno minoritetija

Sian tu jek kotor taro nacionalno minoritetija? Akate šaj te arakhe infor-macija bašo save pravija (hakija) isi tut.

E Švedija isi pandž nacionalno minoritetija: Javudie, roma, samija, švedikane fincija hem o tornedalcija. Odova sian tu korkori so odlučineja dali tu sian jek kotor taro nacionalno minorittija ja pale na – vakerela pe kole grupaja tu identifirineja tut  hem kasaja osetineja zaedništvo.
O palunipa bašo akava i o zakoni bašo nacionalno minoritetija hem minoritetno čhibja kova so alo ko 2010 berš hem kova zorakerela pe e neve regularencar kotar  o 1 januari 2019 berš. Save grupe trebela sine te oven priznajme sar nacionalno minoritetija odova odlučindža pe kotar o parlamenti. Odova ulo palo odova so i Švedija ko 1999 berš priznanjdža e Evropikane godidejbaskiri okvirno konvencija bašo arakhibe e nacionalno minoriteten hem o evropikano zakoni bašo regionalno ja pale minoritetno čhibja.

Källa: Socialstyrelsen.se

E nacionalno minoritora
San tu jek kotor katar e nacionalno minoritetora? Kate šaj te arakhe informacija savo pravora si tut.

E Švedska si pandž nacionalno minoritetora: javudie, roma, samora, švedikane fincora thaj e tornedalcora. Tu san gova korkoro so odlučisare dali san jek kotor katar e nacionalno minoritora ili na – kamel te phenel pe save grupasa tu identifiri tut  thaj kasa oseti zaedništvo.

Golesi osnova si o zakono bašo nacionalno minoritetora thaj e minoritetno čhiba savo avilo ando 2010 berš thaj savo zorarel pe e neve regularenca katar  o 1 januari 2019 berš. Save grupe trubulas te oven priznajme sar nacionalno minoritetora gova odlučisarda pe katar o parlamento. Gova kerdilo kana e Švedska ando 1999 berš priznaisarda e Evropake godidemaski okvirno konvencija arakhimase e nacionalno minoritetora thaj o evropikano zakono e regionalno ili pe minoritetno čhiba.

Källa: Socialstyrelsen.se

Arbete med nationella minoriteter i Flens kommun

Flens kommun uppmärksammar de nationella minoriteterna genom flaggning vid Stadshuset i Flen. Detta sker i samband med respektive minoritets officiella dagar. Fyra av de fem nationella minoriteterna har både en officiell flagga och en officiell dag. Den judiska minoriteten saknar dock en officiell dag i Sverige. Flaggning sker följande datum:

  • 6 februari, på Samefolkets dag,
  • 24 februari, på Sverigefinnarnas dag
  • 8 april, på Romernas nationaldag
  • 15 juli, på Tornedalingarnas dag.

Taggar:

Nationella minoriteter
Minoriteter

Sidan uppdaterad: 2023-10-23

Hittade du rätt information?

Relaterat innehåll