Other languages

Flens municipality itself does not provide a translation of the website into other languages, the primary language for the website is Swedish.

If you want to access the information in languages other than Swedish, you as a visitor can use external services to translate the content.

An example of such a service is Google Translate from Google. By you as a visitor using such a function, your visit will be tracked by the external party, for example Google.

Google translate Flens Municipality

Parker & grönytor

Park- och grönytor utgör en viktig del av stadens identitet och är värdefulla resurser som ska beaktas i planeringen och vid byggnation.

parker och grönytor

Följande anvisningar syftar till att värna om kommunens utemiljöer genom att ställa tydliga krav och riktlinjer för nyanläggningar samt bevarande och omhändertagande av dessa. För att träd och växter ska kunna frodas i stadsmiljön är det viktigt att beakta några av de vanligaste förekommande problem som uppstår när staden möter naturen, nämligen följande.

  • Utrymmesbrist
  • Syrebrist
  • Vattenbrist
  • Brist på organiskt material
  • Saltskador
  • Fysiska skador

Vid planering och projektering av parker och grönytor måste hänsyn tas till en mängd olika faktorer, som till exempel upplevelsevärden, samband, säkerhet, tillgänglighet, samt framtida drift och underhåll. Drift och underhåll ska kunna utföras under en lång tid. Kraven och anvisningarna syftar till att skapa förutsättningar för rationell drift och en säker arbetsmiljö.

Anvisningarna för projektering ska följas.

Här beskrivs övergripande anvisningar avseende färdigställande- och garantiskötsel.

Dokumentet Projekteringsanvisning för färdigställande- och garantiskötsel ska användas.

Syftet med projekteringsanvisningen är att säkerställa ett välvårdat utseende hos parker och anläggningar under alla faser av färdigställande- och garantiskötseltiden.

Dokumentet ska användas när en mängdförteckning (MF) med beskrivande text upprättas för allmän platsmark. Dokumentet är ett stöd för projektören och ett redskap för kommunen att styra vilka koder som åberopas och vilka tillägg som görs under respektive kod i mängdförteckningen.

Lekmiljö

En lekmiljö omfattar inte bara den anlagda lekplatsen utan även omgivande miljöer och aktivitetsytor som är tillgängliga för lek. Det kan vara till exempel skogsdungar, kullar, öppna gräsytor och spontanidrott av olika slag.

Lekplats

Lekplats är ett anlagt område i den byggda utemiljön avsett och planerat för att uppmuntra barns lek. I Flens kommun innebär det ytan för den mer konventionella lekutrustningen.

Lekplatsen ska utformas enligt de gemensamma europeiska standarder som finns för säkerhet på lekplatser, SS-EN 1176 och SS-EN 1177.

SS-EN 1176 behandlar allmänna säkerhetskrav för publika lekredskap och ytbeläggningar. SS-EN 1177 behandlar provtagningsmetoder av stötdämpande underlag.

Namngivning av lekplats

Om parken är namngiven så blir lekplatsens namn Parkens namns lekplats. Till exempel heter lekplatsen i Sveaparken Sveaparkens lekplats.

Om det finns två eller flera lekplatser i en park ska den stora lekplatsen heta Parknamnens lekplats. Den mindre lekplatsen ska, om det inte finns ett vedertaget namn redan, heta Parknamnens lilla lekplats.

Om det finns ett tema på lekplatsen kan det stå i namnet men lekplatsen ska inte döpas till temat.

Identifikationsskylt på lekplats

Skylten ska innehålla:

  • Namn på lekplats
  • Adress: närmaste gata, eventuellt de två som ligger närmast
  • Kontaktuppgifter för information och felanmälan
  • Infoga symbol för rökning förbjuden, nedskräpning och förbud att rasta hundar
  • Grafisk utformning enligt exemplet ovan
Identifikationsskylt lekplats

Spontanidrott

Spontanidrott är anläggningar på allmän plats som inte är bokningsbara och som är öppen för alla att använda. Det kan vara utegym, basketplaner, multiarenor, skateboardramper, boule eller liknande.

Placering

Vid placering av aktivitetsytor såsom skateboardramper, utegym, fotbollsplaner, basketplaner och liknande som kan tänkas locka till aktivitet sent på kvällar tänk på att inte placera denna aktivitet för nära bostäder. Detta för att undvika störning för de närboende och konfliktytor för de som utövar sporten/aktiviteten.

I en park placeras dessa aktiviteter så långt bort från bostäder som möjligt. Men samtidigt är det viktigt att dessa platser placeras med god insyn från området så att de inte blir tillhåll eller upplevs som otrygga av de som nyttjar platsen eller förbipasserande.

Namngivning av spontanidrott

Om platsen är namngiven så blir spontanidrottens namn Parkens namns utegym/skate/boulebana osv. Till exempel heter utegymmet på Prins Wilhelms Torg, Prins Wilhelms Torgs utegym.

Identifikationsskylt på spontanidrott
Skylten ska innehålla:

  • Namn på spontanidrottsplatsen
  • Adress: närmaste gata, eventuellt de två som ligger närmast
  • Kontaktuppgifter för information och felanmälan
  • Infoga symbol för rökning förbjuden, nedskräpning och förbud att rasta hundar
  • Grafisk utformning enligt exemplet ovan för lekplatser

Här beskrivs anvisningar vid utformning av vägar och markbeläggning i parker.

Det är projektörens ansvar att dimensionera överbyggnaden korrekt. Dimensionering av parkvägar ska göras med utgångspunkt i dokumentet Dimensionering av överbyggnad.

På gång- och cykelvägar i parker med grus som slitlager ska det bestå av en grusblandning med 50% 0-8 och 50% 0-4.

Placering och projektering av gc-vägar i park kräver anpassning till den specifika situationen. Frågor som rör bredd, läge och separering på gc-väg i park ska stämmas av med beställaren.

Upplevelsen och framkomligheten för den som använder gc-vägen som transportsträcka måste vägas mot upplevelsen för den som vistas i och rör sig inom parken. Prioriteringen mellan dessa ibland motstående intressen ska göras i varje enskilt projekt.

Stråk ska placeras så att parkytorna blir sammanhängande och användbara för övrig utformning. Stråk där framkomlighet prioriteras framför parkfunktionen läggs främst i parkens ytterkanter.

Som en generell princip ska gc-vägar i park vara 2,5 m breda och oseparerade. Större bredder kan tillåtas i det fall att gc-vägen;

  • ingår i huvudcykelnätet. Då är den eftersträvade bredden 3,0 m
  • ska snöröjas. Gc-vägar som snöröjs ska vara asfalterade och markerade med påbudsvägmärken om gång- och cykelväg. Om den ej är tänkt att snöröjas ska inga påbudsmärken sättas upp
  • används som tillfartsväg för driftfordon, vilket kräver en bredd om minst 3 m

Park, torg, plats

Det ska finnas parksoffor som komplement till andra typer av sittmöbler. Sittmöbler och utrustning bör situationsanpassas och utgå från den kringliggande miljöns formspråk.

Gångstråk

Längs gångstråk ska parksoffor användas. Parksoffan ska vara lätt att resa sig ur. Sitthöjd ska vara 0,45-0,50 meter. Sitsen bör inte luta bakåt. Armstöd bör finnas på minst en sida. Höjd på armstöd ska vara 0,70 meter. Armstödens framkant bör vara greppbara.

Intill soffan ska det finnas plats för en rullstol, barnvagn eller rullator. Framför soffan ska god plats finnas för benen. Plats för rullstol intill ska vara 1,0 x 1,0 meter. Platsen ska vara hårdgjord.

Soffan ska placeras vid sidan av gångstråket på en plan, hårdgjord yta belagd med samma typ av markmaterial som stråket. Om det är en separerad gång- och cykelväg så ska parksoffan stå på samma sida som gångstråket.

Avståndet till bakomliggande buskage bör minst vara 0,5 meter för att möjliggöra skötsel. För att undvika nedsmutsning av fåglar bör placering direkt under trädkronor undvikas. Soffor får gärna placeras i vandrande skugga.

Rekommenderade avstånd mellan sittplatser

  • Längs gång-/rörelsestråk: 100-200m
  • Prioriterade gångstråk: 50-100m
  • Kring välbesökta målpunkter: 50-100m
  • Smultronställen och mötesplatser: utökat antal sittplatser, ev. bänkbord
  • Friluftsliv och rekreation, tillgängliga stråk: 250m

Här beskrivs övergripande krav och rekommendationer för vegetation i parker och grönytor.

Växtval

  • Gatumiljöer kräver robusta arter som tål tuffa miljöer. Om nya arter prövas görs det i mindre omfattning och vid behov av ersättning väljs kända robusta arter.
  • Stadens vegetation ger förutsättningar för biologisk mångfald genom variation av både arter och miljöer. Mångfalden är grunden för viktiga ekosystemtjänster. Utformning och val av växter görs med hänsyn till den biologiska mångfalden.
  • Arter som klassas som mycket giftiga enligt Giftcentralen ska inte användas i anslutning till lekmiljöer. Andra giftiga arter bör användas med stor försiktighet.
  • Arter som klassas som invasiva av Naturvårdsverket ska inte användas.

Placering

  • Vindpollinerade växter som ex gräs och trädarter som björk, hassel, al och sälg är särskilt allergiframkallande. Även starkt doftande växter kan ge allergiska reaktioner. Allergiframkallande arter ska inte placeras nära luftintag på byggnader eller vid entréer.
  • Placering av träd, buskar och höga perenner ska följa kraven på fri höjd och sikt.
  • Träd och buskar som ger klibbig honungsdagg eller får bär eller frukt, bör undvikas vid bil- och cykelparkeringar, gång- och cykelbanor, sittplatser och liknande platser där detta kan bli ett problem.
  • Vegetation ska placeras med hänsyn till upplevd trygghet. Belysningen ska inte skymmas och vegetationen ska vara delvis genomsiktlig.

Marktäckning

  • Marktäckning med träflis eller grus rekommenderas då det hjälper till att behålla markfukten och minskar ogräsproblem.
  • Täckmaterialet ska placeras på ytan utan att myllas ner. Tjocklek på lagret ska vara minst 100 mm. I planteringar med lägre växter, som perenner, kan mäktigheten minskas något.
  • Vid täckning med träflis ska lövträdsflis väljas. Vid täckning med grus ska fraktion 4-8 mm användas.
  • Markduk används inte vid plantering.
  • Vid nyplantering av träd ska en oval trädspegel anläggas. Trädspegeln täcks med träflis i ett minst 100 mm tjockt lager.
  • Vid nyplantering av solitärbuskar ska en spegel med diameter 80 cm anläggas. Spegeln täcks med träflis i ett minst 100 mm tjockt lager.

Här beskrivs krav och rekommendationer vid plantering och projektering av träd.

Träd är viktiga ur många perspektiv, de kan bidra med höga naturvärden och påverkar platser och människor positivt.De har även stora ekonomiska värden och levererar ekosystemtjänster som bland annat temperaturutjämning, fördröjning av dagvatten och luftrening. Om träden ska bli stora, leva länge och vara friska behöver trädens krav tillgodoses.

Vid planering och projektering ska därför följande beaktas:

Krav

  • Träd ska inte skymma belysning, skyltar, vägmärken, trafiksignaler eller andra trafikanordningar. Därför är det viktigt att vid projektering beakta trädets framtida storlek som fullvuxet.
  • Vid korsningar, övergångsställen, gång- och cykelpassager ska ett avstånd tillämpas så att fri sikt kan upprätthållas.
  • Vid plantering av träd i gräsyta ska en trädspegel anläggas.
  • Nyplanterade träd ska bindas upp. Minsta jordvolym för medelstora träd ska inte understiga 15 m³ per träd.

Rekommendationer

  • Formklippta träd bör undvikas.
  • Planteringsavståndet mellan träd bör vara sådant att inte trädkronorna växer in i varandra. Tätare planteringar kan dock förekomma som ett gestaltningsinslag.
  • Avstånd från träd till fasad bör vara minst 5 meter. Vid mindre avstånd ska smalkroniga arter användas.
  • Rekommenderad kvalitet för träd i park och gatumiljö är minst stamomfång 20-25 centimeter.
  • För rekommendationer om växtbäddar med biokol hänvisas till Växtbäddar i Stockholms stad – en handbok 2017.

Här finns krav och rekommendationer för utformning av gräsytor.

De typer av gräsytor som förekommer inom Flens kommun är:

  • Bruksgräs
  • Slåtter utan upptag (slaghacksytor)
  • Ängsslåtter med upptag

Krav

  • Grässlänter ska vara anpassade efter skötselfordon och ha en lutning på max 1:3.
  • Ytor ska vara anpassade för skötselfordon och vara minst 150 cm breda.
  • Upphöjda ytor ska vara anpassade så att skötselfordon kan komma in, till exempel genom sänkt kantsten eller ramp som är minst 120 cm bred.

Rekommendationer

  • Fröblandningar eller sammansättning av turf bör vara anpassat till ytans funktion och förutsättningar.
  • Om skillnader i funktion och förutsättningar finns inom en och samma gräsyta bör olika fröblandningar föreskrivas.
  • För slåtterängsytor och slaghacksytor ska växter som främjar gaddstekelpopulationen väljas.
  • Om möjligt ska fröblandningar innehålla arter som är naturligt förekommande i växtzonen.

Taggar:

Park
Parker
Grönytor

Sidan uppdaterad: 2023-10-09

Hittade du rätt information?

Relaterat innehåll