Miljöarbete

Avfall är sådant vi inte längre vill ha utan vill bli av med. Det krävs resurser både att framställa det som senare blir avfall och att ta hand om avfallet. Målsättningen är därför att det ska uppstå så lite avfall som möjligt, att använda det som ändå uppstår och för att det som hamnar på soptippen ska bli så lite som möjligt.För att minska uppkomsten av pappersavfall, inleder kommunen ett arbete med att digitalisera kallelser till och protokoll från sammanträden.   Ett stort antal skrivare har också tagits bort för att reducera antalet utskrifter. Dessutom återanvänds möbler från egna verksamheter, exempelvis kontor, sammanträdesrum och skollokaler i större omfattning än vad som tidigare gjorts.

Lämna begagnade saker

På Frutorpstippen finns en återvinningscentral. Här kan Du lämna avfall för återvinning. Du kan också lämna farligt avfall, som exempelvis lösningsmedel, färg, lim, oljor, småbatterier med mera. Anläggningen vid Frutorp drivs av Sörmland Vatten och Avfall AB. På www.sormlandvatten.se kan Du läsa mer om återanvändning, återvinning, och var det finns återvinningsstationer för papper, plast, glas, metall med mera. Öppettider ser du på Sörmland Vattens hemsida och på Flens kommuns hemsida.

Användbara saker som man inte längre behöver eller vill ha kvar, kan man lämna vid återvinningsanläggningen vid Frutorp. Även en del ideella organisationer tar emot för second hand försäljning.

Under april 2016 införs insamlingen av matavfall i Flen, Katrineholm och Vingåker. Genom att lägga matavfall i särskilda (gröna) påsar i den vanliga soptunnan, kan man sortera ut matavfallet och sedan omvandla det till biogas. Följ information om matavfallsinsamlingen på Sörmland Vattens hemsida.

Flens kommun lagar och serverar mat i sina förskolor, skolor och särskilda boenden. För att gynna en giftfri miljö och ett rikt odlingslandskap har kommunen som målsättning att öka andelen ekologiska och/eller närproducerade livsmedel till minst 40 % år 2018. Med ekologiska livsmedel menas mat som framställts utan konstgödning och bekämpningsmedel. När det gäller kött, ägg och mjölk, ska djuren födas upp med foder som framställts utan konstgödning och bekämpningsmedel. Vid slutet av 2014 uppgick andelen ekologisk mat som lagades och serverades av kommunen, till ca 30 %.På Livsmedelsverkets hemsida kan Du få information om miljö- och klimatsmart mat.

Halten av växthusgaser riskerar att farligt påverka klimatet. Utsläpp av växthusgaser (framför allt koldioxid, CO2) kommer från förbränning av fossila bränslen såsom olja, kol och torv. Fossila bränslen används för transporter (bensin, diesel), uppvärmning och kraftproduktion.Kommunens målsättning är:

• inga fossila bränslen ska användas för uppvärmning av egna lokaler
• minska elförbrukningen och förbrukningen av fossila drivmedel (bensin och diesel)
• planera för låg energiförbrukning och minskat transportbehov

Eldningsoljan är på väg att fasas bort från kommunens fastigheter. Elförbrukningen har minskat. Solfångare (för värme) och solceller (för el) har installerats. I gatubelysningen byts lamporna ut och ersätts med så kallade LED-lampor, med mycket låg energiförbrukning. Ett flerårigt energieffektiviseringsprojekt avslutades 2014 men arbetet för minskad klimatpåverkan fortsätter.

Varje kommun ska ha en så kallad energiplan. Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att ta fram en energi- och klimatplan och då revideras även energiplanen.

Som privatperson eller företag kan man göra en hel del för att minska klimatpåverkan och spara energi.  Bra tips finns på Energimyndighetens hemsida. Kommunens energirådgivare kan också ge råd om energibesparing i byggnader.

Kommunens målsättning är att kemiska ämnen inte ska skada människors hälsa eller miljön och att förorenade områden ska inventerade och om det behövs, sanerade.Under hösten 2015 inleds ett arbete som bygger på Naturskyddsföreningens projekt ”Giftfri förskola” i kommunens förskolor. Syftet är att rensa ut sådant som kan vara skadligt för barnen.

Genom att ställa miljökrav vid upphandling, strävar kommunen efter att minska påverkan på hälsa och miljö.

Under 2014 har ett antal nedlagda gamla soptippar inventerats och riskbedömts. I några fall krävs ytterligare undersökningar.  Arbetet med att inventera förorenade områden fortsätter.

Som konsument kan minska spridningen av skadliga ämnen genom att välja miljömärkta produkter. Exempel på sådana märkningar är ”Bra Miljöval” (Naturskyddsföreningen) ”Svanen” (Nordiska Ministerrådet) och ”EU-blomman” (EU).

Badvatten

I kommunen finns 8 kommunala badplatser. Samhällsbyggnadsförvaltningen kontrollerar badvattnets kvalitet genom provtagning före och under badsäsongen. Resultaten rapporteras till Folkhälsomyndigheten och publiceras på Badplatsen Folkhälsomyndigheten

Dricksvatten

Flens Vatten och Avfall AB är huvudman för den kommunala vattenförsörjningen. Driften sköts av Sörmland Vatten och Avfall AB. Bolaget kontrollerar dricksvattnets kvalitet bland annat genom provtagning på vatten som kommer in till vattenverken, vatten som lämnar vattenverken och ute på dricksvattennätet.

Från vattenverket i Flen levereras dricksvatten till Flens tätort, Mellösa, Hälleforsnäs, Skebokvarn och Sparreholm. Vattenverket kommer senare att ersättas med en överföringsledning från vattenverket i Forssjö i Katrineholms kommun.

I Malmköping, Bettna och Vadsbro kommer dricksvattnet från grundvattentäkter på respektive ort.

Luft

Luftföroreningar kan ge allvarliga hälsoeffekter. Därför finns det normer för högsta tillåtna halter i utomhusluften för en rad ämnen. Normerna kallas för miljökvalitetsnormer, ofta förkortade MKN.

Förutom miljökvalitetsnormer finns nationella miljömål för luftkvalitet.

Varje kommun ska själv eller i samverkan med andra kommuner kontrollera att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft följs i kommunen. Kontrollen ska ske genom mätning, beräkning eller skattning.

Flens kommun har i samverkan med de övriga kommunerna i länet, kontrollerat luftkvaliteten genom mätningar på tre platser (trafikerad gata Nyköping, trafikerad gata Eskilstuna, vedeldning Hälleforsnäs). Dessutom har föroreningar utmed trafikerade gator i bland annat Flen, beräknats utifrån uppgiftger om trafikmängd, skyltad hastighet och byggnaders höjd mm.

Undersökningen i Hälleforsnäs omfattade partiklar (PM10), kvävedioxid och sot. Mätningen pågick under ett år (april 2011-april 2012). Undersökningen utfördes av SLB-Analys på uppdrag av Södermanlands Luftvårdsförbund.

Partiklar: Miljökvalitetsnormen för PM10 är 50 mikrogram/kubikmeter luft som dygnsmedelvärde. Miljömålet är 30 mikrogram/kubikmeter luft. Genomsnittet för perioden för dygnsmedelvärdet är 8,4 mikrogram/m3, lägsta uppmätta värde 2,2 mikrogram/m3, högsta uppmätta värde 40,5 mikrogram. 90 % av de uppmätta värdena var 13,4 mikrogram/m3 och lägre.

Kvävedioxid (NO2): Miljökvalitetsnormen för NO2 är 60 mikrogram/kubikmeter luft som dygnsmedelvärde. Miljömålet är 60 mikrogram/kubikmeter luft som timmedelvärde. Genomsnittet för perioden för dygnsmedelvärdet är 2,6 mikrogram/m3, lägsta uppmätta dygnsmedel värde 0,6 mikrogram/m3, högsta uppmätta dygnsmedel värde 22,4 mikrogram/m3. 98 % av de uppmätta dygnsmedelvärdena var 10,1 mikrogram/m3 och lägre. Undersökningen redovisade inte timmedelvärden.

Sot: Det finns inga miljökvalitetsnormer eller miljömål för sot. Under tiden slutet av maj till slutet av september, var värdena så låga att de inte gick att mäta. Den mätta periodens medelvärde var 0,13 mikrogram/m3 och högsta uppmätta timmedelvärde 2,36 mikrogram/m3 (uppmätt i december 2011).

På uppdrag av Södermanlands Luftvårdsförbund utförde SMHI 2011 beräkningar av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) i de mest trafikerade vägavsnitten i länets tätorter. Beräkningarna bygger bland annat på uppgifter om trafikmängd 2008. I Flens tätort har beräkningarna omfattat delar av Norra Kungsgatan , Södra Kungsgatan , Kungsvägen och Salstagatan. De beräknade värdena ligger klart under miljökvalitetsnormerna, men värdena för Norra Kungsgatan behöver följas upp genom nya trafikmängdsmätningar, för att se effekten av ombygganden av Norra Kungsgatan. Mätning ar kommer att utföras under 2014.

Södermanlands Luftvårdsförbund har beslutat att lägga ned sin verksamhet och kommunen kommer därför att ansluta sig till Östra Sveriges Luftvårdsförbund (tidigare Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund).

Sjöar och vattendrag

I Flens kommun finns över hundra sjöar och vattendrag. De allra flesta ingår i Nyköpingsåns vattensystem, det vill säga, rinner förr eller senare ut i Nyköpingsån som i sin tur rinner ut i Östersjön i Nyköping.

Kommunen är en av många medlemmar i Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Förbundet är en ideell organisation som bland annat övervakar vattenkvaliteten i systemet. Du kan läsa mer på förbundets hemsida, Vattenorganisationer

Sveriges sjöar vattendrag och kustvatten är indelade i fem vattendistrikt. Flens kommun ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt. I varje vattendistrikt finns en vattenmyndighet. Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har klassificerat och antagit miljökvalitetsnormer för ett antal så kallade vattenförekomster. På länsstyrelsens webbplats VISS  kan man se uppgifter om kvalitet med mera i ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) samt grundvatten.

Utsläpp från kommunala avloppsreningsverk

I kommunen finns fem kommunala reningsverk, Flen, Malmköping, Sparreholm , Bettna och Vadsbro. Verken drivs av Sörmland Vatten och Avfall AB. Reningen av avloppsvattnet sker i tre steg, först ett mekaniskt steg, där ovidkommande material skiljs bort, därefter ett biologiskt steg, när organiskt material bryts ned och slutligen ett kemiskt steg där i första hand fosfor fälls ut.

Ett bevattningsförbud dagtid jämnar ut användandet av dricksvattnet över dygnets 24 timmar och minskar på så sätt belastningen på vattenverken. Det är Sörmland Vatten och Avfall AB som beslutar om bevattningsförbud råder i Flens kommun eller inte. På deras hemsida kan du se aktuell status.

När bevattningsförbud råder är det förbjudet att använda kommunalt vatten för att:

• bevattna fotbollsplaner, tennisplaner eller liknande.
• bevattna gräsmattor, större plantager med vattenslang eller vattenspridare, vattning får ske med vattenkanna.
• fylla spa-bad, badtunnor eller pooler större än 1 m3.
• använda högtryckstvätt eller vattenslang för att exempelvis tvätta fasader, fordon med mera.

Naturreservat

I Flens kommun finns 16 naturreservat. Några av reservaten är dessutom Natura 2000-område. Enstaka reservat har bildats för friluftslivet, men flertalet har bildats till skydd för naturvärden eller särskilt skyddsvärda geologiska formationer. Mer information om naturreservaten finns på länsstyrelsens hemsida.

Fågelskyddsområden

Länsstyrelsen har inrättat så kallade fågelskyddsområden ibland annat Båven och Nedingen. Det innebär att det råder tillträdesförbud i området under en viss tid. I några fall gäller tillträdesförbudet även 100 meter utanför området. Vad som gäller framgår av de skyltar som finns uppsatta. En helt gul skylt innebär tillträdesförbud under tiden 1 april -15 juli, en skylt med gul bakgrund på skyltens övre och vänstra del och röd bakgrund på skyltens nedre och högra del innebär tillträdesförbud inom 100 meter under tiden 1 april-31 juli, och en skylt med gul bakgrund på den övre tredjedelen av skylten och röd bakgrund på de nedre tvåtredjedelarna av skylten innebär tillträdesförbud inom 100 under tiden 1 febrauri-15 augusti. Tiden och avståndet är beroende på fåglarnas häckningsperiod och störningskänslighet. Vill Du veta mer, kontakta gärna länsstyrelsen, i Södermanland, tel 010-223 40 00.

Natura 2000

Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefull natur. Utifrån de så kallade habitat- och fågeldirektiven, ska varje medlemsstat anmäla områden som man anser bör ingå i nätverket. Beslut om att inrätta Natura 2000-område fattas av kommissionen.

I Flens kommun finns 19 Natura 2000-områden. Områdena består i huvudsak av ängs- och hagmarker, skog eller sjö. Sjön Båven är i sin helhet Natura 2000-område. Mer information hittar Du på länsstyrelsens hemsida Länsstyrelsen Södermanland

Biotopskydd

Mindre områden med värdefull naturmiljö kan ges så kallat biotopskydd. Vissa mindre mark- och vattenområden i jordbrukslandskapet omfattas av generellt biotopskydd, vilket innebär att områdena har automatiskt skydd enligt miljöbalken. I andra fall kan länsstyrelen och skogsstyrelsen besluta om särskilda biotopskydd. I Flens kommun finns flera skogsområden med biotopsskydd. Man kan hitta områdena på Skogsstyrelsen, Upplev skogen – Skogens pärlor

Strandskydd

Strandskydd gäller 100 meter upp på land och 100 meter ut från land kring sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen kan besluta om att utöka strandskyddet. Det har man gjort kring sjön Båven. Runt Båven (med vissa undantag) har strandskyddet utökats till 300 meter.

Strandskyddet är till för att ge allmänheten tillgång till stränderna och för att skydda växt- och djurlivet.

Inom strandskyddsområdet får man inte uppföra nya byggnader, ändra byggnaders användning (till exempel från båthus till gäststuga)eller göra anläggningar eller anordningar (exempelvis staket) som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda området. Man får eller inte vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för växt- och djurliv.

Under vissa givna förutsättningar kan man få dispens från strandskyddet. Det är kommunen som prövar ansökan om dispens. Strandskyddet kan också inskränkas i detaljplan.

Tätortsnära natur

Med tätortsnära natur menas den natur som ligger alldeles i anslutning till tätorter, och som gärna används för motion och rekreation. Tillgång till tätortsnära natur är en viktig faktor för hälsa och välbefinnande.

Kommunens egna markinnehav

Flens kommun äger ca 700 ha skog. För kommunens skog finns en så kallad Grön skogsbruksplan, antagen 2005 och reviderad 2007. Arbete med att ta fram en ny plan påbörjas under 2014.

Kalkning av försurade sjöar

Kalkning av försurade sjöar har pågått i Flens kommun sedan 80-talet. Kalkningen görs utifrån en regional kalkningsplan som tas fram av länsstyrelsen. Nu gällande plan omfattar åren 2010-2015. I Flens kommun ingår fyra sjöar i programmet (Ältaren, Ungsjön+Ösjön, Hedsjön och Acksjön). Under programperioden kalkas en sjö, Ältaren, i kommunens norra del. Kalkningen sköts och bekostas av kommunen (som upphandlar entreprenör). Kommunen får statsbidrag till verksamheten.

En angelägen uppgift  för kommunen är att t underlätta cykling och resor med kollektivtrafik.  Cykelbanor utmed statliga vägar byggs och sköts av Trafikverket. Inne i tätorterna byggs och sköts cykelbanorna av kommunen.I Malmköping har kommunen genomfört två av tre etapper av Landsvägsgatans ombyggnad från genomfartsgata till lokalgata. Busscentralen har byggts om och gång- och cykelbana gjorts iordning utmed gatan. Trafikverket har bidragit ekonomiskt till ombyggnaden. Den tredje och sista etappen av Landsvägsgatans ombyggnad ska genomföras. Arbetet kommer preliminärt att inledas under hösten 2016 med byte av vatten- och avloppsledningar.

I Hälleforsnäs har området vid järnvägsstationen gjorts iordning med bland annat vindskydd vid busshållplats samt cykelparkering. Kommunen har övertagit markområdet vid stationen av Trafikverket.  En cykelbana planeras från järnvägsstationen till bruksområdet.

Vid stationen i Flen finns sedan några år en pendlarparkering för både bilar och cyklar. Intill stationsbyggnaden har dessutom en cykelpump satts upp.

Cykla och åk kollektivt

Inför arbetet med en revidering av den kommuntäckande översiktsplanen, ska en cykelplan tas fram. Planen ska ta upp behovet av cykelbanor både inom orterna och mellan orterna.  Idag finns ca 20 km cykelbanor i kommunen. Målsättningen är att öka längden cykelbanor.

Kommunen är medlem i Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, ett kommunalförbund med länets kommuner samt landstinget. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för busstrafiken i länet. Tillsammans med kollektivtrafikmyndigheterna i Örebro, Västmanland, Uppsala och Stockholms län, bildar man Mälardalstrafik AB, som ansvarar för den regionala tågtrafiken.

Flen har goda tågförbindelser. Till Västerås och Linköping går entimmestrafik på vardagar och till Stockholm och Hallsberg går tåg varje timme under morgon/förmiddag och sen eftermiddag/tidig kväll. Tågen mellan Västerås och Linköping stannar också i Hälleforsnäs, vilket ger orten goda förbindelser. Vardagar avgår 15 tåg mot Eskilstuna och 15 tåg mot Katrineholm.  Lördagar och söndagar avgår 6 eller 7 tåg i vardera riktning.

Kommunen upphandlar årligen varor och tjänster för stora belopp. Enligt kommunens policy för upphandling ställs såväl miljökrav som sociala krav vid upphandling av varor och tjänster. Exempelvis har kommunen upphandlat förnyelsebar el och leasing av miljöbilar. Tack vare bra upphandlingsavtal och anpassade recept, kan kommunen servera mer än 30 % ekologiska livsmedel.Kommunen använder Upphandlingsmyndighetens kriterier för upphandling med miljöhänsyn. Dessutom har kommunen antagit en uppförandepolicy för sociala hänsyn hos leverantörer.

Här kommer lite tips för en hållbar vardag.

Minska avfallet – återanvänd – återvinn

Avfall är sådant vi inte längre vill ha kvar. Att ta hand om avfall kräver resurser. Vi behöver därför se till att det uppstår så små mängder avfall som möjligt. Genom att ge bort eller sälja det som fortfarande är användbart men som man inte längre vill ha eller behöver, undviker man att skapa avfall. Mycket kan också återanvändas. Hit kan du vända dig med kläder, möbler, spel och husgeråd:

Centrumkyrkans second hand, Götgatan 9, Flen, tel 0157-109 15

Röda korset, Mötesplats Bikupan, N Kungsgatan 7, Flen, tel 0157-104 74

Lämna till återvinning på Frutorp och i återvinningsstationer.

Ät miljö- och klimatsmart

Maten vi äter påverkar miljön mer än du kanske vet. Så mycket som en fjärdedel av hushållens påverkan på klimatet kommer från maten. Om vi ändrar på hur vi äter skulle vi kunna halvera utsläppen av växthusgaser. Samtidigt skulle vi äta nyttigt och spara pengar. (Livsmedelsverket) Här kan du få tips på miljö- och klimatsmart mat: Livsmedelsverket – Miljö.

Att minska matsvinnet är också ett sätt att äta miljö- och klimatsmart, det vill säga att kasta så lite mat som möjligt. Det krävs energi för att framställa mat. Även om man kan omvandla maten till biogas, är det ändå en förlust av energi.

Res klimatsmart

På Naturvårdsverkets hemsida kan du läsa om hur olika sätt att resa påverkar klimatet.

Flygresor

Ett sätt att verka för mindre klimatpåverkan är att klimatkompensera för flygresor.  Flera flygbolag och reseföretag erbjuder klimatkompensation i samband med biljettbokning. Flyger man från Arlanda kan man klimatkompensera med hjälp av Swedavias hemsida.

Ett annat sätt är att bidra till något projekt som verkar klimatkompenserande, till exempel tidningen Vi:s trädplanteringsprojet Viskogen.

Ytterligare ett sätt är att köpa utsläppsrätter, vilket innebär att man drar undan rätt att släppa ut klimatpåverkande ämnen från marknaden. Du kan köpa utsläppsrätt från Naturskyddsföreningens hemsida.

Cykla och gå

De allra flesta bilresor är korta, mindre än fem kilometer. Att cykla och gå är givetvis det minst klimatpåverkande sättet att ta sig fram. Det bidrar också till god hälsa och bättre luft.

Åka kollektivt

Att åka kollektivt, med buss eller tåg är möjligt för många. Det är ett bra sätt att minska klimatpåverkan.

Förnyelsebar el

Med förnyelsebar el menas el framställd av förnyelsebara energikällor som sol, vind, vattenkraft, biomassa, vågkraft. Till skillnad mot kol, olja och torv bidrar inte förnyelsebara energikällor till ökat koldioxidutsläpp.  Uran, som används för framställning av kärnkraft, är en ändlig resurs och förnyas inte. Flera elleverantörer säljer förnyelsebar el.

Spara energi

Även om man använder el från förnyelsebara energikällor, är det bra att spara energi. På Energimyndighetens hemsida finns en rad tips på hur du kan spara energi.

Undvik gifter i vardagen

Vi omger oss med en mängd kemiska ämnen och produkter i vardagen. En del är skadliga för hälsan och bör undvikas så långt som möjligt.  Miljömärkning är till hjälp när man vill handla miljövänligt.

Naturskyddsföreningens märkning ”Bra Miljöval” kan till exempel hjälpa dej att hitta sådana  produkter som är minst skadliga för miljön.

Andra miljömärkningar är Svanen och EU-blomman (EU Ecolabel).

På Kemikalieinspektionens hemsida kan du hitta mycket information om gifter i vardagen och hur man kan undvika dem.

Vi bidrar alla mer eller mindre till utsläpp av klimatpåverkande så kallade växthusgaser, i huvudsak koldioxid (CO2).På Klimatkontots webbplats kan du testa för att se ditt bidrag, men också hur du kan minska din klimatpåverkan.